1 Ninawiya boŋ deda neeya, Nahum Elkosi bora bangando tira:
1Detta är en utsaga om Nineve, den bok som innehåller elkositen Nahums syn.
2 Rabbi ya Irikoy cansekom no, a ga bana. Rabbi ga bana, toonante no a go da futay. Rabbi ga bana nga ibarey gaa, A ga dukuri jisi nga ibarey se.
2HERREN är en nitälskande Gud och en hämnare, ja, en hämnare är HERREN, en som kan vredgas. En hämnare är HERREN mot sina ovänner, vrede behåller han mot sina fiender.
3 Rabbi ga munye hal a bina ga tun. Beeraykoy no hin ra, A si taali-teerey naŋ mo alhakku si baa kayna. Rabbi gonda nga fonda alma haw beeri da beene hari ra, Burey mo a cey kusa no.
3HERREN är långmodig, men han är stor i kraft, och ingalunda låter han någon bliva ostraffad. HERREN har sin väg i storm och oväder och molnen äro dammet efter hans fötter.
4 A ga deeni teeko gaa, a ga naŋ mo a ma sundu, A ga hari zuray goorey kulu koogandi mo. Basan da Karmel kulu ga lakaw, Liban booso mo ga lakaw.
4Han näpser havet och låter det uttorka och alla strömmar låter han sina bort. Då försmäkta Basan och Karmel, Libanons grönska försmäktar.
5 Tondi beerey ga jijiri a jine, Tudey ga manne, laabo ga zinji a jine, Oho, hala nda ndunnya nd'a ra gorokoy kulu.
5Bergen bäva för honom, och höjderna försmälta av ångest. Jorden röres upp för hans ansikte, jordens krets med alla som bo därpå.
6 May no ga hin ka kay a dukuro jine? May no ga hin a futay korna? A ga nga futa gusam sanda danji cine, A ga tondi daarey bagu-bagu mo.
6Vem kan bestå för hans ogunst, och vem kan uthärda hans vrede glöd? Hans förtörnelse utgjuter sig såsom eld, och klipporna rämna inför honom.
7 Rabbi ya gomnikoy no, Tuguyaŋ do no taabi zaari ra, A ga haggoy mo da borey kaŋ yaŋ goono ga de nga gaa.
7HERREN är god, ett värn i nödens tid, och han låter sig vårda om dem som förtrösta på honom.
8 Amma a ga naŋ hari kaŋ ga baa ma kwaara ban parkatak! A ga nga ibarey ce kondo ŋwa k'i gaaray ka daŋ kubay ra.
8Men genom en störtflod gör han ände på platsen där den staden står, och hans fiender förföljas av mörker.
9 Me-hawyaŋ kulu kaŋ dumi no araŋ ga te Rabbi se, A g'a ban parkatak! Taabi si tun sorro hinka bo!
9Ja, på edert anslag mot HERREN gör han ände, icke två gånger behöver hemsökelsen drabba.
10 I ga bugu waati kulu danga borey kaŋ na baji haŋ, Sanda mate kaŋ karji kambe ga koli-koli care gaa waati kulu. I g'i ŋwa parkatak, sanda buunu kogo cine.
10Ty om de ock äro hopslingrade såsom törnsnår och så fulla av livssaft, som deras dryck är av must, skola de likväl alla förbrännas såsom torrt strå.
11 Ya _Ninawiya|_, boro fo fatta ni do, Kaŋ na laala me-hawyaŋ te Rabbi boŋ. A goono ga zamba saaware te.
11Ty från dig drog ut en man som hade onda anslag mot HERREN, en vilkens rådslag voro fördärv.
12 Haŋ kaŋ Rabbi ci neeya: «Baa i ga to da gaabi, i ga baa mo, Kulu nda yaadin ay g'i pati ka kaa, i ga ban mo. _Ya Yahuda|_, baa kaŋ ay jin ka ni taabandi, Ay si ye ka ni taabandi koyne.
12Så säger HERREN: »Huru starka och huru många de ock må vara, skola de ändå mejas av och försvinna; och om jag förr har plågat dig, så skall jag nu ej göra det mer.
13 Sohõ binde ay g'a calo ceeri ka kaa ni jinda gaa, Ay ma ni sisirey mo pati-pati.»
13Ty nu skall jag bryta sönder de ok han har lagt på dig, och hans band skall jag slita av.»
14 _Ya Ninawiya|_, Rabbi lordi ni boŋ ka ne ni si ye ka du banda kaŋ ga ni maa sambu koyne. Ni tooru windey ra mo ay ga himandi jabantey da sooguyaŋ waney kulu ban. Ay ga ni saara soola, zama ni ya fanta hari no.
14Men om dig bjuder HERREN så »Ingen avkomma av ditt namn skall mer få finnas. Ur dina gudars hus skall jag utrota alla beläten, både skurna och gjutna. En grav bereder jag åt dig, ty på skam har du kommit.»
15Se, över bergen nalkas glädjebudbärarens fötter hans som förkunnar frid: »Fira dina högtider, Juda, infria dina löften. Ty ej mer skall fördärvaren draga fram mot dig; han varder förgjord i grund.»