¹ Gaata looma fo da laakal kanay a banda bisa windi kaŋ to da batu ka margu nda care kusuuma.

¹Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

² Bannya kaŋ ga goy da laakal ga du mayray ize kaŋ ga haawi goy te boŋ. A ga du nga baa tubo ra nya-izey game ra mo.

²En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

³ Haaguyaŋ kusu go nzarfu se, dudal mo wura se, Amma Rabbi no ga biney neesi.

³Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

⁴ Goy laalo teeko ga laakal ye me laalo gaa. Tangarikom mo ga hanga jeeri hasaraw deena se.

⁴En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

⁵ Boro kaŋ na alfukaaru hahaara, Nga Takakwa no a goono ga foy. Boro kaŋ farhã da masiiba mo si ciiti yana.

⁵Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

⁶ Haama no ga ti dottijo zeeno darza fuula, Ize fooma hari mo a baaba no.

⁶De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

⁷ Boŋ sifayaŋ sanni mana hagu saamo me ra, Sanku fa binde deene kaŋ ga tangari te dabarikooni se.

⁷Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

⁸ Me-daabu nooyaŋ ga hima tondi darzakoy bora kaŋ ga du a diyaŋ gaa. Naŋ kaŋ a bare kulu mo a ga te a se riiba.

⁸En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

⁹ Boro kaŋ na taali daabu, baakasinay no a ga ceeci, Amma boro kaŋ ga foyray te ga coroyaŋ kaa care.

⁹Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

¹⁰ Deeniyaŋ ga furo fahamante do ka bisa barzu zangu saamo do.

¹⁰En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

¹¹ Boro laalo, kala murteyaŋ hinne kaŋ a ga ceeci. Woodin sabbay se no i ga diya bine-bi-koy donton a gaa.

¹¹Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

¹² Boro ma kubay nda ganji urs* kaŋ i n'a izey sambu bisa boro ma kubay nda saamo nga saamotara ra.

¹²Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

¹³ Boro kaŋ ga gomni bana nda laala, Laala si fay d'a windo hal abada.

¹³Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

¹⁴ Kusuuma sintina go danga waati kaŋ i na hari taŋ, Woodin se ma fay da kakaw za a mana ciya yanje.

¹⁴Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

¹⁵ Boro kaŋ ga taali-teeri hanandi, Da boro kaŋ ga adilante zeeri, I boro hinka kulu fanta hariyaŋ no Rabbi se.

¹⁵Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

¹⁶ Ifo se no saamo ga goro nda arzaka nga kambe ra laakal dayyaŋ se, Za kaŋ a sinda fahamay?

¹⁶Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

¹⁷ Coro hanno wo, baakasinay no a ga te waati kulu, I na nya-izey hay mo taabi haŋyaŋ jirbey se.

¹⁷En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

¹⁸ Boro kaŋ sinda fahamay ga kamba karyaŋ te no ka ciya yadda sambuko nga gorokasin jine.

¹⁸En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

¹⁹ Boro kaŋ ga ba kusuuma ga ba taali. Boro kaŋ na nga windi me daabirji kuukandi mo, Halaciyaŋ no a goono ga ceeci.

¹⁹Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

²⁰ Boro kaŋ gonda bine kaŋ ga siiri si du hari hanno. Nga mo kaŋ gonda deene kaŋ ga mulay ga kaŋ masiiba ra.

²⁰Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

²¹ Boro kaŋ na saamo hay, Bine saray hari no a du nga boŋ se. Saamo baaba sinda bine kaani.

²¹Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

²² Bine kaŋ ga maa kaani, safari hanno no, Amma bine kaŋ sara ga biriyaŋ koogandi.

²²Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

²³ Boro laalo ga me-daabu ta ganda ra, Zama nga ma ciiti fondo siirandi se.

²³Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

²⁴ Laakal go fahamante moyduma jine, Amma saamey moy go ya-haray ndunnya me.

²⁴Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

²⁵ Ize kaŋ si caram ya bine saray hari no nga baabo se, Forti mo no nyaŋo kaŋ n'a hay se.

²⁵En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

²⁶ A si boori i ma adilante jukke, Wala i ma dabarikooni kar a daa hanna sabbay se.

²⁶Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

²⁷ Boro kaŋ na nga sanni dunguriyandi, bayray no a se. Nga mo kaŋ gonda biya yeeno ya fahamante no.

²⁷Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.

²⁸ Baa saamo, d'a na nga me di, I g'a lasaabu sanda laakalkooni no. D'a na nga me-kuurey daabu mo, I ga di a sanda a waani.

²⁸Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.