1 Saaya kaŋ ni goono ga goro dabarikooni banda ŋwaari do, Ma laakal hal a ma boori nda haŋ kaŋ go ni jine.
1När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Da ni ya laakal zaaro no ŋwaari gaa, Ma zaama daŋ ni karra gaa.
2och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Ma s'a laam'izey bini, Za kaŋ fafagay ŋwaari no.
3Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Ma si ni boŋ fargandi duure ceeciyaŋ ra, Ma si ni laakal sinji a gaa.
4Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Waati kaŋ ni na ni moy sinji a gaa, Kala fap! a daray! Zama haciika arzaka ga te fata nga boŋ se, Danga zeeban cine kaŋ ga tun ka deesi ka koy kala beene.
5Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Ni ma si gunuwante ŋwaari ŋwa, Ma s'a laam'izey bini mo.
6Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 Zama danga mate kaŋ a goono ga miila nga bina ra, Yaadin mo no a go. A ga ne ni se: «Ma ŋwa, ma haŋ,» Amma a bina si ni gaa bo.
7ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Looma kaŋ ni ŋwa, ni g'a yeeri, Ni sanni kaana mo ma daray ni se.
8Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Ma si salaŋ saamo hanga ra, Zama a ga donda ni sanney laakalo.
9Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Ma si fari hirri seeda zeeno ganandi, Ma si furo alatuumey farey ra mo.
10Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 Zama i Fansakwa ya gaabikooni no, A ga faasa i se ni gaa.
11Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Ma ni bina ye dondonandiyaŋ ceeciyaŋ gaa, Ma ni hangey mo ye bayray sanni maayaŋ gaa.
12Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Ma si ni kambe candi ka fay da zanka goojiyaŋ, Zama baa ni n'a kar da goobu, a si bu bo.
13Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
14 M'a kar da goobu, k'a fundo faaba Alaahara gaa.
14ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.
15 Ay izo, da ni bina te laakal, Kulu ay bumbo bina mo ga maa kaani.
15Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Oho, ay bina ga to da farhã, Saaya kaŋ ni meyo ga hayey kaŋ ga saba ci.
16ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Ni bina ma si canse zunubikooney gaa, Amma ni ma goro Rabbi humburkumay ra zaari me-a-me.
17Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Zama haciika a gonda alhakku, Ni beeja si fun mo.
18Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Ya ay izo, ma maa, ma te laakal mo, Ma ni bina daŋ fonda gaa.
19Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Ma si goro baji hankoy game ra, Wala borey kaŋ laakal ga zaaru ham ŋwaari gaa,
20Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 Zama borey kaŋ ga bugu nda ngey kaŋ laakal ga zaaru ŋwaari gaa wo, I ga aniya ka talka, Dusungu mo ga boro daabu nda zaara-zaara.
21Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Ma hanga jeeri ni baaba kaŋ na ni hay se, Ma si donda ni nya waati kaŋ a zeen.
22Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Ma cimi day, ma s'a neera, Oho, nga nda laakal, da dondonandiyaŋ, da fahamay.
23Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Adilante baaba ga farhã gumo, Bora mo kaŋ na zanka laakalkooni hay ga du farhã a do.
24Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Naŋ ni nya da ni baaba ma maa kaani, Waybora kaŋ na ni hay, ma naŋ a ma farhã.
25Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Ay izo, m'ay no ni bina, Naŋ mo ni bina ma maa ay fondey kaani.
26Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Zama waykuuru ya goota no kaŋ ga guusu, Kaaruwa mo day kankamante no.
27Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Oho, a ga lamba danga kosarayko, A ga amaana ŋwaakoy baabandi Adam-izey game ra.
28Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 May no goono ga te: «Way! Way!» May no ga ne: «Kaari!» May no ka gonda yanje? May no goono ga guutu? May no bora kaŋ gonda maray-marayyaŋ kaŋ sinda sabaabu? May no ka bara nda mo ciray-ciray yaŋ?
29Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Kala ngey, borey kaŋ ga gay duvan* haŋyaŋ do, Ngey kaŋ ga duvan margante ceeci.
30Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Ma si duvaŋo guna saaya kaŋ a te iciray, Saaya kaŋ a ga boosu gaasiya ra, Saaya kaŋ a ga zulli nda kaani.
31Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 A bananta a ga nama danga gondi, A ga hay danga gazama.
32På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Ni moy ga hari yawyaŋ guna, Ni bina mo ga hari siiroyaŋ ci.
33Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Oho, ni ga ciya danga boro kaŋ goono ga kani teeku bindi ra, Wala boro kaŋ kani hi daabuley yollo boŋ beene.
34Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Ni ga ne, «I n'ay kar, amma ay mana maa doori. I n'ay soote-soota, ay mana maray mo. Waati fo no ay mo ga hay? Ay ma ye k'a ceeci koyne hala hõ.»
35»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»