1 Ma si suba alwaasi sambu ni boŋ se, Zama ni si bay haŋ kaŋ no jirbi folloŋ ga kande.
1Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Naŋ boro fo ma ni sifa, manti ni meyo bo, Naŋ yaw m'a te, manti ni bumbo meyo.
2Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 Tondi ya hari kaŋ ga tin no, Taasi mo gonda tiŋay, Amma saamo bine tunay bisa i kulu tiŋay.
3Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Dukuri gonda bine-biibay daa, Bine tunay mo ga bambari no, Amma may no gonda hina ka kay canse se?
4Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Kaseetiyaŋ kaŋ go taray bisa baakasinay tugante.
5Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Marayyaŋ kaŋ baako ga te ya naanay wane no, Amma ibare sunsumyaŋey ya halliyaŋ no.
6Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 Fundi kungante, baa yu fanta no a day g'a fanta, Amma haraykooni se hari forto kulu ga kaan no.
7Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 Danga curayze kaŋ na nga fito naŋ ka soobay ka bar-bare, Yaadin no boro mo kaŋ fay da nga nangora.
8Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Tuusuyaŋ ji da turaare ga naŋ bine ma kaan, Yaadin cine no boro coro kaani go d'a, Kaŋ fun saaware hanno do.
9Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Ni bumbo coro da ni baaba coro, Ma si i furu. Ma si furo mo ni nya-ize windi ra zaari kaŋ masiiba kaa ni gaa. Gorokasin kaŋ ga maan ga bisa nya-ize kaŋ ga mooru.
10Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Ay izo, ma te laakal, m'ay bina kaanandi, Zama ay ma sanni yeti boro kaŋ n'ay wow se.
11Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 Boro kaŋ ga goy laakal boŋ ga hasaraw fonnay ka tugu, Amma borey kaŋ yaŋ sinda carmay ga bisa ka koy ka taali alhakku bana.
12Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Boro kaŋ na yaw yadda sambu, m'a kwaayo ta. Boro kaŋ na waykuuru yadda sambu mo, Ma tolme ta a gaa.
13Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 Boro kaŋ ga tun susubay za nda hinay, Ka nga coro sifa nda jinde beeri, I ga woodin lasaabu a se laaliyaŋ.
14Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Beene hari tolli-tolli yaŋ zaari fo summaare, Nga nda wayboro kosongukoy, i kulu afo no.
15Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 Boro kaŋ ga ba nga m'a gaay, Haw no a goono ga ne nga ga gaay, A kambe ŋwaaro mo ga ji di.
16Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Guuru no ga guuru kaanandi, Yaadin no boro nda nga coro ga care hanse.
17Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Boro kaŋ ga jeejay* nya haggoy g'a izey ŋwa, Boro kaŋ ga may nga jine bora se mo ga du beeray.
18Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 Danga mate kaŋ hari ga ni moyduma cabe ni se, Yaadin no boro fo bine ga ni wano cabe ni se.
19Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20 Alaahara nda halaciyaŋ si kungu, Koyne, boro moy si kungu hal abada.
20Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.
21 Haaguyaŋ kusu go nzarfu sabbay se, Feema mo wura sabbay se, Sifayaŋ mo go no boro sabbay se.
21Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Baa ni na saamo daŋ humburu ra k'a duru nda hinji ntaasu surfa bindi ra, Kulu nda yaadin a saamotara si fay d'a.
22Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Ma te anniya ka ni feeji kurey goray bay, Ma ni haw kurey guna a ma boori mo,
23Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 Zama arzaka ya si duumi bo. Koytaray fuula mo ga to hala zamaney kulu me no?
24Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 D'i na subu dumbu, kala kobto taji ma bagu koyne, Tondey gaa subu mo, i g'i wi ka dundum.
25När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 Feej'izey go ni bankaaray kaymi sabbay se, Hincin izey mo fari daymi nooru no.
26då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 Hincin wa ga wasa ni se me ŋwaari, Ni almayaaley ŋwaari no, Hala nda kwaara goray hari ni koŋŋey se.
27då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.