1 Zijiyaŋ dooni no. Dawda wane no. Ay farhã waato kaŋ cine i ne ay se: «Kaa, iri ma koy Rabbi windo do.»
1En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»
2 Ya Urusalima*, iri cey ga kay ni birni meyey ra.
2Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
3 Urusalima, nin kaŋ i na ni cina, Gallu nooya kaŋ goono ga margu care gaa.
3Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
4 Naŋ kaŋ kundey ga kaaru, Kaŋ ga ti Rabbi kundey, farilla no Israyla se, Ngey ma du ka saabu Rabbi maa se.
4dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
5 Zama noodin no i na kargayaŋ sinji ciiti teeyaŋ se, Kaŋ ga ti Dawda dumo kargey.
5Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
6 Wa te adduwa Urusalima laakal kana se ka ne: «Ni baakoy ma te arzaka.
6Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
7 Laakal kanay ma goro ni birni cinarey ra, Albarka mo ma goro ni faadey ra.»
7Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
8 Ay nya-izey d'ay baakoy sabbay se no ay ga ne: «Laakal kanay ma goro ni ra.»
8För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
9 Rabbi iri Irikoyo windo sabbay se no ay goono ga ni albarka ceeci.
9För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.