1 Dawda wane no. Wa Rabbi ay tondi daaro sifa, Nga kaŋ g'ay kambey dondonandi wongu, Ay kambayzey mo tangami.
1Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
2 Ay baakasinay suujo nd'ay wongu fu gaabikoono mo no koyne, Ay cinari kuuko nd'ay Faabakwa mo no, Ay korayo no, ay deyaŋ haro mo no, Nga kaŋ g'ay borey daŋ ay dabaro cire no.
2min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
3 Ya Rabbi, ifo no Adam-ize kaŋ ni ga laakal d'a binde? Boro ize mo, ifo no hala ni ma fongu a gaa?
3HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
4 Adam-ize ga hima sanda fulanzamay funsuyaŋ hinne, A jirbey mo ga hima sanda bi kaŋ goono ga bisa.
4En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
5 Ya Rabbi, ma ni beeney gungumandi ka zumbu, Ma tondi kuukey ham, kal i ma te dullu.
5HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
6 Ma nyalawyaŋ catu ka borey say-say, Ma ni hangawey taŋ hal i boŋ ma haw.
6Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
7 Ma ni kambe salle a ma fun beene, M'ay faaba, m'ay soolam ka kaa hari bambatey ra. M'ay faaba yawey kambe ra,
7Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
8 Ngey kaŋ yaŋ meyey ga sanni yaamo yaŋ te, I kambe ŋwaarey ya tangari kambe ŋwaari yaŋ no.
8vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
9 Ya Irikoy, ay ga baytu taji te ni se. Moolo hamni waykoy boŋ no ay ga sifaw baytuyaŋ te ni se.
9Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
10 Nin no ga bonkooney no faaba. Ni ga ni tamo Dawda faaba k'a kaa takuba laala me ra.
10dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
11 M'ay faaba k'ay soolam ka kaa yawey kambe ra, Kaŋ yaŋ meyey ga sanni yaamo te. I kambe ŋwaarey ya tangari kambe ŋwaari yaŋ no.
11Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
12 Iri ize arey ma ciya sanda tilamyaŋ kaŋ beeri za i zankatara ra, Iri ize wayey mo ma hima faada cinari lokota gaa tondi jabante yaŋ.
12När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
13 Iri barmey ma to da nafa kulu dumi, Iri feejey mo ma hay-ka-hay zambarey da dubal-dubal iri kuray nangey ra.
13när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
14 Iri hawey ma hay-ka-hay, Gunde hasaraw si, mursay si, Bine saray kosongu mo ma si te iri kwaara fondey ra.
14när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
15 Bine kaani koy yaŋ no borey kaŋ gonda goray woodin dumi. Oho, bine kaani koy yaŋ no borey kaŋ Rabbi no ga ti i Irikoyo.
15saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.