1 Doonkoy jine bora se. Dawda baytu fo no.
1För sångmästaren; av David; en psalm.
2 Suuru no ay ga hangan d'a Rabbi se, A na hanga jeeri ka maa ay se, a maa ay hẽeno mo.
2Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.
3 A n'ay soolam ka kaa halacandiyaŋ guuso ra, Tibi botogo laalo ra. A n'ay cey sinji tondi daari boŋ, A n'ay taamuyaŋey mo kayandi.
3Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn; han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta;
4 A na baytu taji daŋ ay meyo ra mo, Saabuyaŋ nooya iri Irikoyo se. Boro boobo ga di, i ma humburu, i ma de Rabbi gaa mo.
4han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola många se och varda häpna, och skola förtrösta på HERREN.
5 Albarkante no boro kaŋ na Rabbi te nga deyaŋ hari. A si nga jine ye boŋbeeraykoyey do haray, wala borey kaŋ yaŋ ga kamba tangari do haray.
5Säll är den man som sätter sin förtröstan till HERREN; och icke vänder sig till dem som äro stolta och vika av i lögn.
6 Ya Rabbi ay Irikoyo, dambara goyey kaŋ ni te, Da ni fongu-fonguyaŋey mo kaŋ ni gonda iri do haray ga baa gumo. Afo kulu si no kaŋ i ga kar ni gaa. Baa d'ay ga ba ay m'i bangandi, ay m'i baaru dede, I bisa lasaabuyaŋ.
6Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna.
7 Ni si ba sargay da nooyaŋ, Ni n'ay hanga fun. Sargay summaare kaŋ i ga ton, Da zunubi se sargay, ni s'i hã.
7Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag -- öppna öron har du givit mig -- brännoffer och syndoffer begär du icke.
8 Gaa no ay ne: «Ay neeya, ay kaa. I hantum ay boŋ tira kunkunanta ra.
8Därför säger jag: »Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra.
9 Ya ay Irikoyo, ay farhã ga ti ni miila teeyaŋo, Daahir, ni asariya go ay bina ra.»
9Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.»
10 Ay na adilitaray baaru hanna fe jama marga bambata ra, A go, ay s'ay meyo ganj'a. Ya Rabbi, ni ga bay.
10Jag bådar glädje, jag förkunnar din rättfärdighet i den stora församlingen; se, jag tillsluter icke mina läppar; du, HERRE, vet det.
11 Ay mana ni adilitara tugu ay bina ra bo, Ay na ni naanayo da ni faaba ci no. Ay mana ni baakasinay suujo da ni cimo daabu jama marga bambata se mo.
11Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.
12 Ya Rabbi, ni s'ay ganji ni bakarawo. Ni baakasinay suujo da ni cimo g'ay haggoy duumi.
12Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig; din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig.
13 Zama masiibey kaŋ ga baa da lasaabuyaŋ n'ay windi, Ay taaley mo n'ay to hala ay si hin k'ay boŋ sambu ka beena guna. I baa da ay boŋ hamno, ay bina-gaabo mo gaze.
13Ty lidanden omvärva mig, flera än jag kan räkna; mina missgärningar hava tagit mig fatt, så att jag icke kan se; de äro flera än håren på mitt huvud, och mitt mod har övergivit mig.
14 Ya Rabbi, ma yadda k'ay kaa kambe. Ya Rabbi, ma cahã k'ay gaakasinay.
14Värdes, o HERRE, rädda mig; HERRE, skynda till min hjälp.
15 Borey kaŋ yaŋ g'ay fundo ceeci zama ngey m'a halaci se, Naŋ i ma haaw, i boŋ ma haw me folloŋ. Ngey kaŋ yaŋ ga farhã nd'ay hasarawo, Naŋ i ma bare ka ye banda ka kayna haŋ.
15Må alla de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv för att förgöra det; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.
16 Ngey kaŋ ga ne ay se: «Ahãa! Ahãa!» Naŋ i ma dangay siw i haawo sabbay se,
16Må de häpna i sin skam, som säga till mig: »Rätt så, rätt så!»
17 Borey kaŋ yaŋ ga ni ceeci kulu ma te bine kaani da farhã ni do. Ngey kaŋ yaŋ ga ba ni faaba ma soobay ka ne: «Wa Rabbi beerandi!»
17Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare HERREN!»
18 Ay wo taabante no kaŋ gonda laami, Kulu nda yaadin Koy Beero ga fongu ay gaa. Ni ga ti ay gaakasina d'ay faabakwa mo. Ya ay Irikoyo, ma si gay!
18Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke.