1 Doonkoy jine bora se. Kora izey baytu fo no, Wayboro no g'a doon.
1För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2 Irikoy ya iri koruyaŋ do no, da iri gaabo mo, Gaakasinay maano-maano mo no taabi ra.
2Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3 Woodin se no iri si humburu, baa da ndunnya bare, Wala baa tondi beerey kaŋ ka sundu teeko bindo ra,
3Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4 Baa a harey ga kungu beeri te, i goono ga kufu kar, Baa i fuusuyaŋo ga naŋ tondi beerey ma jijiri. (Wa dangay)
4om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. Sela.
5 Isa fo go no, kaŋ haro ga Irikoy gallo bine kaanandi, Beeray-Beeri-Koyo nangoray hanna no.
5En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6 Irikoy go a bindo ra, gallo si zinji bo. Irikoy g'a gaakasinay za da hinay.
6Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7 Dumi cindey follo, mayrayey mo zinji. A na nga jinde sambu, kala ndunnya manne.
7Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8 Rabbi Kundeykoyo go iri banda, Yakuba Irikoyo ya iri wongu fuwo no. (Wa dangay)
8HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
9 Wa kaa ka Rabbi goyey guna, Kurmu kaŋ cine no a te ndunnya ra.
9Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10 A ga naŋ wongey ma ban hala ndunnya me. A ga biraw ceeri, a ga yaaji mo pati, A ga torkey ton danji ra.
10Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11 Wa dangay ka bay kaŋ ay no ga ti Irikoy. Ay ga beeri gumo dumi cindey do, Ay ga beeri gumo ndunnya ra mo.
11»Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden.»
12 Rabbi Kundeykoyo go iri banda, Yakuba Irikoyo ya iri wongu fuwo no. (Wa dangay)
12HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.