Zarma

Svenska 1917

Psalms

68

1 Doonkoy jine bora se. Dawda baytu fo no, dooni mo no.
1För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.
2 Irikoy ma tun, a ibarey mo ma say. Borey kaŋ yaŋ wang'a ma zuru a jine.
2Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
3 Mate kaŋ cine i ga dullu gaaray, I m'i gaaray yaadin cine. Sanda mate kaŋ cine yu fanta ga manne danji gande, Boro laaley ma halaci yaadin cine Irikoy jine.
3Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
4 Amma adilantey biney ma kaan. I ma ngey farhãyaŋo beerandi Irikoy jine. Oho, i ma te farhã da bine kaani.
4Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
5 Wa baytu te Irikoy se, wa sifaw baytuyaŋ te a maa gaa! Wa fonda haabu kaarukwa kaŋ ga taasi beero gana se. A maa ga ti Rabbi, wa farhã beerandi a jine!
5Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
6 Irikoy ya alatuumey baaba no nga nangoray hanna ra, Ciiti teeko mo no wayborey kaŋ kurnyey bu se.
6de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
7 Irikoy ga fo-goroko naŋ a ma goro almayaaliyaŋ ra, A ga daabantey kaa taray, k'i arzakandi, Amma turantey wo go ga goro laabu kogo ra.
7en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
8 Ya Irikoy, waato kaŋ ni fatta ka koy ni borey jine, Waato kaŋ ni na saajo gana, (Wa dangay)
8Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela,
9 Kala laabo zinji, beeney mo tolli-tolli Irikoy jine. Oho, hala nda baa Sinayi mo, a zinji Irikoy jine, Kaŋ ga ti Israyla Irikoyo.
9då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
10 Ya Irikoy, ni na beene hari boobo gusam, Ni na ni jama tabbatandi waato kaŋ a farga.
10Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
11 Ni jama goro laabo ra. Ya Irikoy, ni gomno ra ni na talkey laamey bana.
11Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
12 Koy Beero no ka sanno no, Wayborey kaŋ ga baaru hanna fe, kunda bambata no.
12Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
13 I go ga ne: «Wongu margey bonkooney ga zuru, I ga zuru no. Nga mo, waybora kaŋ ga goro fu ga wongu arzaka fay.
13»Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
14 Araŋ mo go ga kani feeji kaley ra. Koloŋay fata go ga daabu nda nzarfu, a hamno mo da wura kaŋ ga nyaale.»
14Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
15 Waato kaŋ Hina-Kulu-Koyo na bonkooney say noodin, Neezu* goono ga kaŋ Zalmon tondo boŋ.
15När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»
16 Basan tondo wo, Irikoy tondi kuuku no, Basan tondo, tondi kuuku yollo-boobo-koy no.
16Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
17 Ya araŋ tondi kuukey, yollo-boobo-koyey, Ifo se no araŋ go ga tondo kaŋ Irikoy miila nga nangora se gullu nda canse? Daahir mo, Rabbi ga goro a ra hal abada.
17Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
18 Irikoy torkey ya zambar-zambarey no. Oho, dubu-dubey boŋ no. Koy Beero go i game ra nangu hananta ra sanda mate kaŋ cine a go Sinayi.
18Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
19 Ni ziji beene, ni na tamtaray izey ku ka kond'ey. Ni du nooyaŋey borey se, oho, hala nda turantey se, Zama Rabbi Irikoy ma goro i banda.
19Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
20 Wa Koy Beero sifa, Nga kaŋ goono g'iri tiŋayey sambu zaari kulu, Irikoy nooya, kaŋ nga no ga ti iri faaba. (Wa dangay)
20Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. Sela.
21 Irikoy ya faaba-boobo-Koy no iri se. Faaba kaŋ ga boro kaa buuyaŋ gaa ya Rabbi, Koy Beero wane no.
21Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
22 Amma Irikoy ga nga ibarey boŋey bagu, Boŋ kuuru kaŋ gonda hamni wo, Boro kaŋ ga soobay ka nga taaley te wane no.
22Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
23 Rabbi ne: «Ay ga ye ka kand'ey i ma fun Basan, Ay ga ye ka kand'ey i ma fun teeku guusuyaŋey do.
23Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
24 Zama ni ma ni ca sufu kuri ra, Ni hansey deenayzey mo ma du baa ni ibarey ra.»
24så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»
25 Ya Irikoy, i di ni fondey sata-sata. Ay Irikoyo, ay Bonkoono satey nooya. I ga furo nangu hananta ra.
25Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
26 Baytu teekoy furo jina, moolo karey mo n'i banda gana, Can-caŋ karkoy mo go wandiyey game ra.
26Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
27 Ya araŋ kaŋ fun Israyla banda gaa, Wa Irikoy sifa margey ra, nga kaŋ ga ti Koy Beero.
27Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
28 I kayno Benyamin neeya kaŋ go ga i may, Da Yahuda mayraykoyey da ngey jama, Da Zabluna mayraykoyey, da Naftali mayraykoyey mo.
28Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
29 Ni Irikoyo na ni gaabo lordi ni se. Ya Irikoy, ma ni gaabo bangandi, nin kaŋ goy iri se.
29Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
30 Ni windo kaŋ go Urusalima* sabbay se no bonkooney ga kande ni se fooyaŋ.
30I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
31 Ma kaseeti farru ganji hamey din gaa, Da yeeji beerey kuro, Da ndunnya dumey handayzey ngey banda, Kaŋ yaŋ ga ngey boŋ kaynandi ka kande nzarfu gudeyaŋ. A na dumey kaŋ yaŋ goono ga farhã da wongu say-say.
31Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
32 Diyayaŋ ga kaa ka fun Misira, Etiyopi ga cahã ka nga kambey salle Irikoy do haray.
32De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
33 Ya araŋ ndunnya mayrayey, wa baytu te Irikoy se, Wa sifaw baytu te Koy Beero se. (Wa dangay)
33I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, Sela,
34 Beene beeney kaŋ go no za doŋ-doŋ, kaarukwa kaŋ ga kaaru i boŋ, A go, a na nga jinda sambu ka salaŋ, Jinde gaabikooni mo no.
34honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
35 Wa Irikoy hino ci. A koytaray darza go no Israyla boŋ, A hino go no beene batama ra.
35Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.
36 Ya Irikoy, ni ya humburkumay hari no ni nangu hananta ra. Israyla Irikoyo, Nga no ga hin nda gaabi no nga borey se. I ma Irikoy sifa!
36Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!