1 Suleymanu wane no. Ya ay Irikoyo, ma bonkoono no ni ciitey. Ni adilitara mo, ni m'a no bonkoono izo se.
1Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.
2 A ma ciiti te ni borey se da adilitaray, Ni talkey mo se da cimi ciiti.
2Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.
3 Tondi kuukey ma kande borey se laakal kanay, Tudey mo ma kand'a adilitaray ra.
3Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.
4 A ma ciiti te borey ra talkey se; A ma laamikoyey izey faaba, A ma taabandikoy mumuru mo.
4Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.
5 I ma humburu nin waati kaŋ wayna go no, Da waati kaŋ hando go no, Hal a ma koy zamaney kulu me.
5Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.
6 A ma zumbu sanda beene hari cine, subu kaŋ i dumbu boŋ, Sanda buru hariyaŋ kaŋ ga laabo tayandi.
6Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.
7 A jirbey ra adilante ma zaada, Laakal kanay ma baa mo, kala handu sanni ma ban.
7I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.
8 A ma may teeku fa gaa ka koy teeku fa gaa mo, Da Isa Beero gaa kal a ma koy ndunnya me.
8Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.
9 Saajo gorokoy ma gurfa a jine, a ibarey ma kusa loogu.
9För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.
10 Tarsis da gungey bonkooney ma jangal bana, Seba da Saba bonkooney mo ma kande fooyaŋ hari.
10Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.
11 Oho, bonkooney kulu ma sududu a se, Ndunnya dumey kulu ma may a se.
11Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.
12 Zama a ga borey kaŋ go moori ra faaba waati kaŋ i hẽ ka gaakasinay ceeci, Da taabante, da boro kaŋ sinda gaako mo.
12Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.
13 A ga bakaraw cabe talkey da laamikoyey se, A ga laamikoyey fundey faaba mo.
13Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.
14 A m'i fundey fansa* zamba nda toonye gaa, A diyaŋo gaa mo i kuro gonda darza.
14Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.
15 A ma funa, i ma Seba wura no a se mo. Borey ma adduwa te a se han kulu, I m'a sifa zaari me-a-me.
15Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.
16 Ntaaso ma te ka yulwa laabo tondi kuukey yolley gaa, Jeeney ma soobay ka teeni sanda Liban cine, Galley ra gorokoy mo ma zaada danga ganda subey cine.
16Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.
17 A maa ma tabbat hal abada, A maa ma yandi duumi nda wayna go no. I ma borey albarkandi a maa gaa, Ndunnya dumey kulu ma ne a se albarkante.
17Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.
18 I ma Rabbi Irikoy, Israyla Irikoyo, sifa, Nga kaŋ ga dambara goyey te, nga hinne.
18Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!
19 I m'a maa darzakoyo sifa hal abada. Ndunnya kulu ma to d'a darza. Amin! Amin! Yasse ize Dawda adduwey nooya, i ban.
19Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.
20Slut på Davids, Isais sons, böner. Tredje boken