1 Asaf baytu fo no. Ya Irikoy, dumi cindey furo ni laabo ra, I na ni fu hananta ziibandi, I na Urusalima zeeri ka te kurmu.
1En psalm av Asaf. Gud, hedningarna hava fallit in i din arvedel, de hava orenat ditt heliga tempel, de hava gjort Jerusalem till en stenhop.
2 I na ni tam buukoy nooyandi beene curey se i ma ŋwa, Ni hanantey hamey mo, i n'i no ndunnya ganji hamey se.
2De hava givit dina tjänares kroppar till mat åt himmelens fåglar, dina frommas kött åt markens djur.
3 I n'i kurey mun sanda hari cine Urusalima windanta, Fijiko si no mo.
3De hava utgjutit deras blod såsom vatten, runt omkring Jerusalem, och ingen fanns, som begrov dem.
4 Iri ciya haawi hari iri gorokasiney se, Donda-caray da hahaarayaŋ hari mo borey kaŋ yaŋ goono g'iri windi se.
4Vi hava blivit till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
5 Ya Rabbi, waati fo no a ga ban? Ni ga soobay ka futu hal abada no? Ni cansa ga soobay ka ŋwa no sanda danji cine?
5Huru länge, o HERRE, skall du så oavlåtligen vredgas, huru länge skall din nitälskan brinna såsom eld?
6 Ma ni futay korna gusam dumi cindey kaŋ si ni bay boŋ. Mayrayey boŋ mo koyne kaŋ siino ga ni maa ce.
6Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som ej känna dig, och över de riken som icke åkalla ditt namn.
7 Zama i na Yakuba ŋwa ka ban, I n'a nangora ciya kurmu mo.
7Ty de hava uppätit Jakob, och hans boning hava de förött.
8 Ma si fongu iri kaayey taaley gaa k'i dake iri boŋ mo. Ma naŋ ni bakarawo ma waasu ka kaa k'iri kubay, Zama iri di kayna gumo.
8Tänk ej, oss till men, på förfädernas missgärningar, låt din barmhärtighet snarligen komma oss till mötes, ty vi äro i stort elände.
9 Ya iri faaba Irikoyo, m'iri gaa ni maa darza sabbay se. M'iri kaa kambe, m'iri zunubey yaafa mo, Ni maa wo sabbay se.
9Hjälp oss, du vår frälsnings Gud, för ditt namns äras skull; rädda oss och förlåt oss våra synder för ditt namns skull.
10 Ifo se no dumi cindey ga ne: «Man no i Irikoyo go me?» Ni tamey kurey kaŋ i mun din, I ma bay a fansa banayaŋo gaa ndunnya dumi cindey ra iri jine.
10Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?» Låt det inför våra ögon bliva kunnigt på hedningarna huru du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
11 Hawantey durayyaŋo ma to ni do. Ni hino beera boŋ ni ma borey kaŋ yaŋ i suuban buuyaŋ se din hallasi.
11Låt de fångnas klagan komma inför ditt ansikte, låt efter din arms väldighet dödens barn bliva vid liv.
12 Ya ay Koyo, wowo kaŋ iri gorokasiney na ni wow d'a din, M'a yeti i se i gandey ra hala labu-care iyye.
12Och giv våra grannar sjufalt tillbaka i deras sköte den smädelse varmed de hava smädat dig, Herre.
13 Yaadin gaa no iri, ni borey, Kaŋ ga ti ni kuray nango feejey, Iri ga saabu ni se hal abada. Iri ga ni sifayaŋo cabe zamaney kulu se.
13Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte.