¹Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;

¹And I say, so long time as the heir is a babe, he differeth nothing from a servant — being lord of all,

²ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.

²but is under tutors and stewards till the time appointed of the father,

³Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».

³so also we, when we were babes, under the elements of the world were in servitude,

⁴Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,

⁴and when the fulness of time did come, God sent forth His Son, come of a woman, come under law,

⁵för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.

⁵that those under law he may redeem, that the adoption of sons we may receive;

⁶Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»

⁶and because ye are sons, God did send forth the spirit of His Son into your hearts, crying, `Abba, Father!`

⁷Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.

⁷so that thou art no more a servant, but a son, and if a son, also an heir of God through Christ.

⁸Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.

⁸But then, indeed, not having known God, ye were in servitude to those not by nature gods,

⁹Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?

⁹and now, having known God — and rather being known by God — how turn ye again unto the weak and poor elements to which anew ye desire to be in servitude?

¹⁰I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --

¹⁰days ye observe, and months, and times, and years!

¹¹Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.

¹¹I am afraid of you, lest in vain I did labour toward you.

¹²Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.

¹²Become as I [am] — because I also [am] as ye brethren, I beseech you; to me ye did no hurt,

¹³I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.

¹³and ye have known that through infirmity of the flesh I did proclaim good news to you at the first,

¹⁴Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.

¹⁴and my trial that [is] in my flesh ye did not despise nor reject, but as a messenger of God ye did receive me — as Christ Jesus;

¹⁵När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.

¹⁵what then was your happiness? for I testify to you, that if possible, your eyes having plucked out, ye would have given to me;

¹⁶Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!

¹⁶so that your enemy have I become, being true to you?

¹⁷Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.

¹⁷they are zealous for you — [yet] not well, but they wish to shut us out, that for them ye may be zealous;

¹⁸Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,

¹⁸and [it is] good to be zealously regarded, in what is good, at all times, and not only in my being present with you;

¹⁹I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.

¹⁹my little children, of whom again I travail in birth, till Christ may be formed in you,

²⁰Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.

²⁰and I was wishing to be present with you now, and to change my voice, because I am in doubt about you.

²¹Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?

²¹Tell me, ye who are willing to be under law, the law do ye not hear?

²²Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.

²²for it hath been written, that Abraham had two sons, one by the maid-servant, and one by the free-woman,

²³Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.

²³but he who [is] of the maid-servant, according to flesh hath been, and he who [is] of the free-woman, through the promise;

²⁴Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.

²⁴which things are allegorized, for these are the two covenants: one, indeed, from mount Sinai, to servitude bringing forth, which is Hagar;

²⁵Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.

²⁵for this Hagar is mount Sinai in Arabia, and doth correspond to the Jerusalem that now [is], and is in servitude with her children,

²⁶Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.

²⁶and the Jerusalem above is the free-woman, which is mother of us all,

²⁷Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»

²⁷for it hath been written, `Rejoice, O barren, who art not bearing; break forth and cry, thou who art not travailing, because many [are] the children of the desolate — more than of her having the husband.`

²⁸Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.

²⁸And we, brethren, as Isaac, are children of promise,

²⁹Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.

²⁹but as then he who was born according to the flesh did persecute him according to the spirit, so also now;

³⁰Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»

³⁰but what saith the Writing? `Cast forth the maid-servant and her son, for the son of the maid-servant may not be heir with the son of the free-woman;`

³¹Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun.

³¹then, brethren, we are not a maid-servant`s children, but the free-woman`s.