¹Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.

¹For the law having a shadow of the coming good things — not the very image of the matters, every year, by the same sacrifices that they offer continually, is never able to make perfect those coming near,

²Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.

²since, would they not have ceased to be offered, because of those serving having no more conscience of sins, having once been purified?

³Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.

³but in those [sacrifices] is a remembrance of sins every year,

⁴Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.

⁴for it is impossible for blood of bulls and goats to take away sins.

⁵Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;

⁵Wherefore, coming into the world, he saith, `Sacrifice and offering Thou didst not will, and a body Thou didst prepare for me,

⁶i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.

⁶in burnt-offerings, and concerning sin-offerings, Thou didst not delight,

⁷Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»

⁷then I said, Lo, I come, (in a volume of the book it hath been written concerning me,) to do, O God, Thy will;`

⁸Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --

⁸saying above — `Sacrifice, and offering, and burnt-offerings, and concerning sin-offering Thou didst not will, nor delight in,` — which according to the law are offered —

⁹säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.

⁹then he said, `Lo, I come to do, O God, Thy will;` he doth take away the first that the second he may establish;

¹⁰Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.

¹⁰in the which will we are having been sanctified through the offering of the body of Jesus Christ once,

¹¹Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;

¹¹and every priest, indeed, hath stood daily serving, and the same sacrifices many times offering, that are never able to take away sins.

¹²men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida

¹²And He, for sin one sacrifice having offered — to the end, did sit down on the right hand of God, —

¹³och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».

¹³as to the rest, expecting till He may place his enemies [as] his footstool,

¹⁴Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.

¹⁴for by one offering he hath perfected to the end those sanctified;

¹⁵Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:

¹⁵and testify to us also doth the Holy Spirit, for after that He hath said before,

¹⁶»Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;

¹⁶`This [is] the covenant that I will make with them after those days, saith the Lord, giving My laws on their hearts, and upon their minds I will write them,`

¹⁷och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»

¹⁷and `their sins and their lawlessness I will remember no more;`

¹⁸Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.

¹⁸and where forgiveness of these [is], there is no more offering for sin.

¹⁹Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,

¹⁹Having, therefore, brethren, boldness for the entrance into the holy places, in the blood of Jesus,

²⁰i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --

²⁰which way he did initiate for us — new and living, through the vail, that is, his flesh —

²¹och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,

²¹and a high priest over the house of God,

²²så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.

²²may we draw near with a true heart, in full assurance of faith, having the hearts sprinkled from an evil conscience, and having the body bathed with pure water;

²³Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.

²³may we hold fast the unwavering profession of the hope, (for faithful [is] He who did promise),

²⁴Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;

²⁴and may we consider one another to provoke to love and to good works,

²⁵låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.

²⁵not forsaking the assembling of ourselves together, as a custom of certain [is], but exhorting, and so much the more as ye see the day coming nigh.

²⁶Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,

²⁶For we — willfully sinning after the receiving the full knowledge of the truth — no more for sins doth there remain a sacrifice,

²⁷utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.

²⁷but a certain fearful looking for of judgment, and fiery zeal, about to devour the opposers;

²⁸Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;

²⁸any one who did set at nought a law of Moses, apart from mercies, by two or three witnesses, doth die,

²⁹huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!

²⁹of how much sorer punishment shall he be counted worthy who the Son of God did trample on, and the blood of the covenant did count a common thing, in which he was sanctified, and to the Spirit of the grace did despite?

³⁰Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»

³⁰for we have known Him who is saying, `Vengeance [is] Mine, I will recompense, saith the Lord;` and again, `The Lord shall judge His people;` —

³¹Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.

³¹fearful [is] the falling into the hands of a living God.

³²Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp

³²And call to your remembrance the former days, in which, having been enlightened, ye did endure much conflict of sufferings,

³³och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.

³³partly both with reproaches and tribulations being made spectacles, and partly having become partners of those so living,

³⁴Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.

³⁴for also with my bonds ye sympathised, and the robbery of your goods with joy ye did receive, knowing that ye have in yourselves a better substance in the heavens, and an enduring one.

³⁵Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.

³⁵Ye may not cast away, then, your boldness, which hath great recompense of reward,

³⁶I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.

³⁶for of patience ye have need, that the will of God having done, ye may receive the promise,

³⁷Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;

³⁷for yet a very very little, He who is coming will come, and will not tarry;

³⁸och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».

³⁸and `the righteous by faith shall live,` and `if he may draw back, My soul hath no pleasure in him,`

³⁹Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.

³⁹and we are not of those drawing back to destruction, but of those believing to a preserving of soul.