¹Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.

¹Therefore, thou art inexcusable, O man — every one who is judging — for in that in which thou dost judge the other, thyself thou dost condemn, for the same things thou dost practise who art judging,

²Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.

²and we have known that the judgment of God is according to truth, upon those practising such things.

³Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?

³And dost thou think this, O man, who art judging those who such things are practising, and art doing them, that thou shalt escape the judgment of God?

⁴Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?

⁴or the riches of His goodness, and forbearance, and long-suffering, dost thou despise? — not knowing that the goodness of God doth lead thee to reformation!

⁵Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

⁵but, according to thy hardness and impenitent heart, thou dost treasure up to thyself wrath, in a day of wrath and of the revelation of the righteous judgment of God,

⁶Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».

⁶who shall render to each according to his works;

⁷Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet.

⁷to those, indeed, who in continuance of a good work, do seek glory, and honour, and incorruptibility — life age-during;

⁸Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

⁸and to those contentious, and disobedient, indeed, to the truth, and obeying the unrighteousness — indignation and wrath,

⁹Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.

⁹tribulation and distress, upon every soul of man that is working the evil, both of Jew first, and of Greek;

¹⁰Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.

¹⁰and glory, and honour, and peace, to every one who is working the good, both to Jew first, and to Greek.

¹¹Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;

¹¹For there is no acceptance of faces with God,

¹²alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.

¹²for as many as without law did sin, without law also shall perish, and as many as did sin in law, through law shall be judged,

¹³Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.

¹³for not the hearers of the law [are] righteous before God, but the doers of the law shall be declared righteous: —

¹⁴Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,

¹⁴For, when nations that have not a law, by nature may do the things of the law, these not having a law — to themselves are a law;

¹⁵då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.

¹⁵who do shew the work of the law written in their hearts, their conscience also witnessing with them, and between one another the thoughts accusing or else defending,

¹⁶Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.

¹⁶in the day when God shall judge the secrets of men, according to my good news, through Jesus Christ.

¹⁷Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.

¹⁷Lo, thou art named a Jew, and dost rest upon the law, and dost boast in God,

¹⁸Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;

¹⁸and dost know the will, and dost approve the distinctions, being instructed out of the law,

¹⁹och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,

¹⁹and hast confidence that thou thyself art a leader of blind ones, a light of those in darkness,

²⁰en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.

²⁰an instructor of foolish ones, a teacher of babes, having the form of the knowledge and of the truth in the law.

²¹Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!

²¹Thou, then, who art teaching another, thyself dost thou not teach?

²²Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!

²²thou who art preaching not to steal, dost thou steal? thou who art saying not to commit adultery, dost thou commit adultery? thou who art abhorring the idols, dost thou rob temples?

²³Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,

²³thou who in the law dost boast, through the transgression of the law God dost thou dishonour?

²⁴ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».

²⁴for the name of God because of you is evil spoken of among the nations, according as it hath been written.

²⁵Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.

²⁵For circumcision, indeed, doth profit, if law thou mayest practise, but if a transgressor of law thou mayest be, thy circumcision hath become uncircumcision.

²⁶Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?

²⁶If, therefore the uncircumcision the righteousness of the law may keep, shall not his uncircumcision for circumcision be reckoned?

²⁷Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.

²⁷and the uncircumcision, by nature, fulfilling the law, shall judge thee who, through letter and circumcision, [art] a transgressor of law.

²⁸Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.

²⁸For he is not a Jew who is [so] outwardly, neither [is] circumcision that which is outward in flesh;

²⁹Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.

²⁹but a Jew [is] he who is [so] inwardly, and circumcision [is] of the heart, in spirit, not in letter, of which the praise is not of men, but of God.