¹Därefter bröt Israels barns hela menighet upp från Elim och kom till öknen Sin, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden efter sitt uttåg ur Egyptens land.

¹Ug mipanaw sila gikan sa Elim, ug ang tibook nga katilingban sa mga anak sa Israel, mingdangat sa kamingawan sa Sin, nga diha sa tungatunga sa Elim ug sa Sinai, sa ikanapulo ug lima nga adlaw sa ikaduha nga bulan sa tapus sila mogula gikan sa yuta sa Egipto.

²Och Israels barns hela menighet knorrade emot Mose och Aron i öknen;

²Ug ang tibook nga katilingban sa mga anak sa Israel nanagbagulbol batok kang Moises ug batok kang Aaron didto sa kamingawan;

³Israels barn sade till dem: »Ack att vi hade fått dö för HERRENS hand i Egyptens land, där vi sutto vid köttgrytorna och hade mat nog att äta! Men I haven fört oss hitut i öknen för att låta hela denna hop dö av hunger.»

³Ug ming-ingon kanila ang mga anak sa Israel: Apat hinoon namatay kami pinaagi sa kamot ni Jehova didto sa yuta sa Egipto, sa nanaglingkod kami tupad sa mga kolon sa mga unod, sa nanagpangaon kami ug tinapay sa pagkabusog; kay kami gidala ninyo dinhi niining kamingawan, aron sa pagpatay sa kagutom niining tibook nga katilingban.

⁴Då sade HERREN till Mose: »Se, jag vill låta bröd från himmelen regna åt eder. Och folket skall gå ut och samla för var dag så mycket som behöves. Så skall jag sätta dem på prov, för att se om de vilja vandra efter min lag eller icke.

⁴Unya si Jehova miingon kang Moises: Ania karon, magapaulan ako ug tinapay gikan sa langit alang kaninyo; ug ang katawohan manggula ug magakuha ug igo nga bahin sa tagsa ka adlaw, aron ako makasulay kanila kong sila magalakaw ba sa akong Kasugoan, o dili.

⁵Och när de på den sjätte dagen tillreda vad de hava fört hem, skall det vara dubbelt mot vad de eljest för var dag samla in.»

⁵Ug mahitabo nga sa ikaunom ka adlaw manag-andam sila niadtong ilang pagadad-on, ug kini mao ang pilo sa gidaghanon sa gitigum nila adlaw-adlaw.

⁶Och Mose och Aron sade till alla Israels barn: »I afton skolen I förnimma att det är HERREN som har fört eder ut ur Egyptens land,

⁶Ug miingon si Moises ug si Aaron sa tanan nga mga anak sa Israel: Sa pagkagabii, nan manghibalo kamo nga si Jehova ang mikuha kaninyo gikan sa yuta sa Egipto;

⁷och i morgon skolen I se HERRENS härlighet, HERREN har nämligen hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi, att I knorren mot oss?»

⁷Ug sa pagkabuntag, nan makakita kamo sa himaya ni Jehova; kay niana siya nagapatalinghug sa inyong mga pagbagulbol batok kang Jehova; ug, unsa ba kami, nga nanagbagulbol man kamo batok kanamo?

⁸Och Mose sade ytterligare: »Detta skall ske därigenom att HERREN i afton giver eder kött att äta, och i morgon bröd att mätta eder med då nu HERREN har hört huru I knorren mot honom. Ty vad äro vi? Det är icke mot oss I knorren, utan mot HERREN.»

⁸Ug miingon si Moises: Si Jehova magahatag kaninyo sa kagabhion ug unod alang sa pagkaon, ug sa kabuntagon tinapay sa pagkabusog; kay siya nakadungog sa inyong mga bagulbol nga gibagulbol ninyo batok kaniya: ug unsa ba kami? Ang mga pagbagulbol ninyo dili batok kanamo, kondili batok kang Jehova.

⁹Och Mose sade till Aron: »Säg till Israels barns hela menighet Träden fram inför HERREN, ty han har hört huru I knorren.»

⁹Ug miingon si Moises kang Aaron: Ingna ang tibook nga katilingban sa mga anak sa Israel: Dumuol kamo sa atubangan ni Jehova, kay siya nakadungog sa inyong mga pagbagulbol.

¹⁰När sedan Aron talade till Israels barns hela menighet, vände de sig mot öknen, och se, då visade sig HERRENS härlighet i molnskyn.

¹⁰Ug nahitabo, sa nagsulti si Aaron sa tibook nga katilingban sa mga anak sa Israel, nga mingtan-aw sila dapit sa kamingawan, ug ania karon, ang himaya ni Jehova, nagpakita didto sa panganod.

¹¹Och HERREN talade till Mose och sade:

¹¹Ug si Jehova misulti kang Moises, nga nagaingon:

¹²»Jag har hört huru Israels barn knorra. Tala till dem och säg: Vid aftontiden skolen I få kött att äta och i morgon skolen I få bröd att mätta eder med; så skolen I förnimma att jag är HERREN, eder Gud.»

¹²Ako nakadungog sa mga pagbagulbol sa mga anak sa Israel; sultihan mo sila sa pag-ingon: Sa pagkagabii magakaon kamo ug unod, ug sa pagkabuntag pagabusgon kamo sa tinapay; ug manghibalo kamo nga ako mao si Jehova nga inyong Dios.

¹³Och om aftonen kommo vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg dagg fallen runt omkring lägret.

¹³Ug nahitabo sa pagkagabii, nga mingkayaw ang mga buntog, ug minghugpa sa campo, ug sa pagkabuntag naglukop ang tun-og libut sa campo.

¹⁴Och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost.

¹⁴Ug sa misaka ang tun-og nga naglukop sa campo , ania karon, sa ibabaw sa nawong sa kamingawan dihay usa ka butang nga diyutay ug malingin, diyutay nga ingon sa usa ka tun-og nga tibook sa ibabaw sa yuta.

¹⁵När Israels barn sågo detta, frågade de varandra: »Vad är det?» Ty de visste icke vad det var. Men Mose sade till dem: »Detta är brödet som HERREN har givit eder till föda.

¹⁵Ug sa pagkakita niini sa mga anak sa Israel, nanag-ingon ang usa ug usa kanila: Unsa ba kini? kay sila wala makaila kong unsa kadto. Ug si Moises miingon kanila: Mao kana ang tinapay nga gihatag ni Jehova kaninyo aron pagkan-on.

¹⁶Och så har HERREN bjudit: Samlen därav, var och en så mycket han behöver till mat; en gomer på var person skolen I taga, efter antalet av edert husfolk, var och en åt så många som han har i sitt tält.»

¹⁶Kini mao ang butang nga gisugo ni Jehova: Pamunit kamo niini ang tagsatagsa ingon sa iyang arang makaon: usa ka Omer sa tagsa ka tawo, sumala sa gidaghanon sa inyong mga tawo, magakuha kamo niini, ang tagsatagsa alang kanila nga atua sa iyang balong-balong.

¹⁷Och Israels barn gjorde så, och den ene samlade mer, den andre mindre.

¹⁷Ug ang mga anak sa Israel nagbuhat sa ingon: ug nanagpamupho sila ang uban daghan, ug ang uban diriyut da :

¹⁸Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den som hade samlat mycket intet till överlopps, och de som hade samlat litet, honom fattades intet; var och en hade så mycket samlat, som han behövde till mat.

¹⁸Ug sa diha nga kini gitakus nila sa omer, wala kumapin ang sa nakatigum ug daghan, wala usab magkulang ang sa nakatigum ug diyutay: ang tagsatagsa nagtigum sumala sa makaon niya.

¹⁹Och Mose sade till dem: »Ingen må behålla något kvar härav till i morgon.

¹⁹Ug si Moises miingon kanila: Walay bisan kinsa nga magasalin niana hangtud ugma sa buntag.

²⁰Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.

²⁰Apan sila wala managtuman kang Moises; kondili nga ang uban nanagsalin niana hangtud sa pagkabuntag, ug kini giulod, ug nadunot ug nasuko si Moises kanila.

²¹Så samlade de därav var morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.

²¹Ug nanagpamupho sila niana matag-buntag, ang tagsatagsa ka tawo sumala sa iyang makaon: ug sa pag-init sa adlaw, natunaw kini.

²²På den sjätte dagen hade de samlat dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Och menighetens hövdingar kommo alla och omtalade detta för Mose.

²²Ug nahitabo nga sa ikaunom ka adlaw nanagpamupho sila sa pilo sa gidaghanon sa tinapay, duruha ka omer alang sa tagsatagsa: ug ang tanan nga mga pangulo sa katilingban nangadto ug nanagsugilon kang Moises.

²³Då sade han till dem: »Detta är efter HERRENS ord; i morgon är sabbatsvila, en HERRENS heliga sabbat. Baken nu vad I viljen baka, och koken vad I viljen koka, men allt som är till överlopps skolen I ställa i förvar hos eder till i morgon.»

²³Ug siya miingon kanila: Kini mao ang giingon ni Jehova: Ugma mao ang balaan nga pagpahulay, ang adlaw nga igpapahulay ngadto kang Jehova: ang pagalutoon ninyo, lutoa ninyo karon, ug ang pagalung-agon ninyo lung-aga ninyo karon ; ug ang tanan nga makapin kaninyo, tipigan ninyo hangtud ugma sa buntag.

²⁴Och de ställde det i förvar till följande morgon, såsom Mose hade bjudit; och nu blev det icke illaluktande, ej heller kom mask däri.

²⁴Ug ilang gitipigan kini hangtud sa pagkabuntag ingon sa gisugo ni Moises; ug kini wala madunot, walay ulod usab niini.

²⁵Och Mose sade: »Äten det i dag, ty i dag är HERRENS sabbat; i dag skolen I intet finna på marken.

²⁵Ug miingon si Moises: Kan-a ninyo kana karon, kay karon mao ang adlaw nga igpapahulay ngadto kang Jehova: Karon dili kamo makakaplag niana sa kapatagan.

²⁶I sex dagar skolen I samla därav, men på sjunde dagen är sabbat; då skall intet vara att finna.»

²⁶Sa unom ka adlaw magapamunit kamo niana; apan sa ikapito ka adlaw nga mao ang adlaw nga igpapahulay, niining adlawa dili makaplagan kini.

²⁷Likväl gingo några av folket på den sjunde dagen ut för att samla, men de funno intet.

²⁷Ug nahatabo sa ikapito ka adlaw nga ang uban sa katawohan migula sa pagpamunit, ug sila wala makakaplag.

²⁸Då sade HERREN till Mose: »Huru länge viljen I vara motsträviga och icke hålla mina bud och lagar?

²⁸Ug miingon si Jehova kang Moises: Hangtud ba anus-a nga managdumili kamo sa akong mga sugo ug sa akong mga tulomanon?

²⁹Se, HERREN har givit eder sabbaten; därför giver han eder på den sjätte dagen bröd för två dagar. Så stannen då hemma, var och en hos sig; ingen må gå hemifrån på den sjunde dagen.»

²⁹Tan-awa ninyo, kay niana si Jehova naghatag kaninyo sa adlaw nga igpapahulay ug tungod niini siya nagahatag kaninyo sa ikaunom ka adlaw ug tinapay nga alang sa duruha ka adlaw. Magpuyo ang tagsatagsa sa iyang puloy-anan, ug walay bisan kinsa nga magagula gikan sa iyang dapit sa ikapito ka adlaw.

³⁰Alltså höll folket sabbat på den sjunde dagen.

³⁰Mao nga ang katawohan mingpahulay sa ikapito ka adlaw.

³¹Och Israels barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö, det var vitt, och det smakade såsom semla med honung.

³¹Ug ang panimalay sa Israel naghingalan niini nga Mana; ug kini maingon sa liso sa culantro, nga maputi; ug ang iyang lami ingon sa tinapay nga manipis nga may dugos.

³²Och Mose sade: »Så har HERREN bjudit: En gomer härav skall förvaras åt edra efterkommande, för att de må se det bröd som jag gav eder att äta i öknen, när jag förde eder ut ur Egyptens land.

³²Ug miingon si Moises: Kini mao ang gisugo ni Jehova: Pun-on ninyo ang usa ka omer niini aron pagtipigan ngadto sa inyong mga kaliwatan, aron makakita sila sa tinapay nga akong gipakaon kaninyo didto sa kamingawan, sa pagkuha ko kaninyo gikan sa yuta sa Egipto.

³³Och Mose sade till Aron: »Tag ett kärl och lägg däri en gomer manna, och ställ det inför HERREN till att förvaras åt edra efterkommande.»

³³Ug miingon si Moises kang Aaron: Kumuha ka ug usa ka kolon ug sudlan mo kini ug usa ka omer nga puno sa mana, ug ibutang mo kini sa atubangan ni Jehova, aron matipigan ngadto sa inyong mga kaliwatan.

³⁴Då gjorde man såsom HERREN hade bjudit Mose, och Aron ställde det framför vittnesbördet till att förvaras.

³⁴Ug kini gibutang ni Aaron sa atubangan sa Pagpamatuod aron kini tipigan, ingon sa gisugo ni Jehova kang Moises.

³⁵Och Israels barn åto manna i fyrtio år, till dess de kommo till bebott land; de åto manna, till dess de kommo till gränsen av Kanaans land. --

³⁵Ug nanagpangaon ang mga anak sa Israel sa mana sulod sa kap-atan ka tuig, hangtud nga mingsulod sila sa yuta nga gipuy-an: mana ang gipangaon nila hangtud nga mingdangat sila sa mga utlanan sa yuta sa Canaan.

³⁶En gomer är tiondedelen av en efa.

³⁶Ug ang usa ka omer mao ang ikapulo ka bahin sa epha.