¹Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

¹Unya mitubag si Sophar ang Naamathitanhon, ug miingon:

²På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

²Busa ang akong hunahuna nagatubag kanako, Bisan tungod niini ania kanako ang pagdalidali.

³Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

³Nadungog ko ang pagbadlong nga nakahatag kanako ug kaulaw; Ug ang espirutu sa akong salabutan nagapatubag kanako.

⁴Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

⁴Wala ba ikaw mahibalo niini sa karaan pang panahon, Sukad sa pagbutang sa tawo sa ibabaw sa yuta,

⁵att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

⁵Nga ang paghimaya sa tawong dautan hamubo ra, Ug ang kalipay sa walay Dios ingon ra sa usa ka pagpilok?

⁶Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

⁶Bisan ang gitas-on niya motupong sa kalangitan, Ug ang iyang ulo mosangko sa kapanganoran;

⁷Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»

⁷Apan siya mawagtang sa walay katapusan ingon sa iyang kaugalingong kinalibang: Kadtong mga nanagpakakita kaniya magaingon: Hain ba siya?

⁸Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

⁸Ingon sa usa ka damgo siya molupad, ug dili na gayud ihibalag: Oo, pagaagpason siya ingon sa usa ka panan-awon sa gabii.

⁹Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

⁹Ang mata nga nakakita kaniya dili na makasud-ong pag-usab; Ang inyong pinuy-anan dili na usab makalantaw kaniya.

¹⁰Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

¹⁰Ang kabus magapalabilabi sa iyang mga anak, Ug ang mga kamot magauli sa iyang bahandi.

¹¹Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

¹¹Ang iyang kabukogan napuno sa iyang kabatan-on, Apan kini mounong kaniya ngadto sa abug.

¹²Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

¹²Bisan ang kahilayan matam-is sa iyang baba, Bisan iya kanang tagoan sa ilalum sa iyang dila,

¹³är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

¹³Bisan iya kanang pagapugngan, ug dili ipagula, Kondili tipigan lamang sa sulod sa iyang baba;

¹⁴så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

¹⁴Apan ang iyang kinaon mabalhin sa sulod sa iyang ginhawaan, Apdo sa mga halas nga malala ang anaa sa sulod sa ginhawaan.

¹⁵Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

¹⁵Gilamoy niya ang mga bahandi, apan iyang igasuka sila pag-usab; Ang Dios magasalibay kanila gikan sa iyang tiyan.

¹⁶Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

¹⁶Siya magasupsup sa hilo sa mga halas nga malala; Ang dila sa halas nga malala maoy mopatay kaniya.

¹⁷Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

¹⁷Siya dili gayud makatan-aw sa mga suba, Ang mga kasapaan nga nanag-agay sa dugos ug mantequilla.

¹⁸Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

¹⁸Kadtong iyang gihagoan igauli niya, ug siya dili makatulon niana; Sumala sa bahandi nga iyang inangkon, dili ikalipay niya.

¹⁹Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

¹⁹Kay ang kabus iyang gilupigan ug gipasagdan Kay ang usa ka balay iyang gikuha sa pinugsanay, balay nga wala tukora niya.

²⁰Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

²⁰Tungod kay wala moagi ug kalinaw sa sulod niya, Dili siya magtipig sa butang nga iyang kaibgon.

²¹Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

²¹Walay bisan unsa nga nahibilin, nga wala niya tunla; Busa dili molungtad ang iyang pagkaadunahan.

²²Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

²²Sa pagkabusog sa iyang pagkaadunahan siya magalisud: Ang kamot sa tanan nga anaa sa kaalaut kaniya mokapyot.

²³Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

²³Sa diha nga iya nang daskon ang iyang tiyan, ang Dios magapadala nganha kaniya sa kabangis sa iyang kapungot, Ug magapaulan niana sa ibabaw niya samtang siya magakaon pa.

²⁴Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

²⁴Siya molikay sa puthaw nga hinagiban, Ug ang pana nga tumbaga molagbas kaniya.

²⁵När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

²⁵Kini iyang pagaibton, ug kini mogula sa iyang lawas; Oo, ang tumoy nga magapangidlap mogula gikan sa iyang apdo; Kaniya anaa ang mga kalisangan.

²⁶Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

²⁶Ang tanang kangitngitan gipahamutang alang sa iyang bahandi: Usa ka kalayo nga dili hinuyop sa tawo magalamoy kaniya; Kini magaut-ut sa tanan nga mahibilin sa iyang balong-balong.

²⁷Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

²⁷Ang mga langit magapadayag sa iyang kasal-anan, Ug ang yuta mobangon batok kaniya.

²⁸Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

²⁸Ang abut sa iyang balay mawagtang; Ang iyang mga bahandi mobaha sa halayo sa adlaw sa iyang kasuko.

²⁹Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.

²⁹Kini mao ang bahin nga igahatag sa Dios sa tawong dautan. Ug ang panulondon nga gitudlo sa Dios nganha kaniya.