¹Och Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar; och när de sågo Jaesers land och Gileads land, funno de att detta var en trakt för boskap.

¹Karon ang mga anak ni Ruben ug ang mga anak ni Gad may usa ka hilabihan ka dakung panon sa kahayupan: ug sa diha nga nakita nila ang yuta sa Jazer, ug ang yuta sa Galaad, nga, ania karon, ang dapit maoy usa ka dapit alang sa kahayupan;

²Då kommo Gads barn och Rubens barn och sade till Mose och prästen Eleasar och menighetens hövdingar:

²Ang mga anak ni Gad ug ang mga anak ni Ruben ming-adto ug mingsulti kang Moises, ug kang Eleazar, ang sacerdote, ug sa mga principe sa katilingban, nga nagaingon:

³»Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

³Ang Ataroth, ug Dibon, ug Jazer, ug Nimra, ug Hesbon, ug Eleale, ug Saban, ug Nebo, ug Beon.

⁴det land som HERREN har låtit Israels menighet intaga, är ett land för boskap, och dina tjänare hava boskap.»

⁴Ang yuta nga gihampak ni Jehova sa atubangan sa katilingban sa Israel, maoy usa ka yuta alang sa kahayupan; ug ang imong sulogoon adunay kahayupan.

⁵Och de sade ytterligare: »Om vi hava funnit nåd inför dina ögon så må detta land givas åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa att gå över Jordan.»

⁵Ug sila miingon: Kong kami nakakaplag ug kalooy sa imong mga mata, itugot nga kining yutaa ihatag ngadto sa imong mga sulogoon aron mapanag-iya nila; ayaw kami pagdad-a ngadto sa tabok sa Jordan.

⁶Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: »Skolen då I stanna här, under det att edra bröder draga ut i krig?

⁶Ug si Moises miingon sa mga anak ni Gad ug sa mga anak ni Ruben: Mangadto ba sa gubat ang inyong mga kaigsoonan, ug kamo magalingkod lamang dinhi?

⁷Varför viljen I avvända Israels barns hjärtan från att gå över floden, in i det land som HERREN har givit åt dem?

⁷Ug ngano nga magapaluya kamo sa kasingkasing sa mga anak sa Israel gikan sa tinguha sa pagtabok sa Jordan ngadto sa yuta nga gihatag ni Jehova kanila?

⁸Så gjorde ock edra fäder, när jag sände dem från Kades-Barnea för att bese landet:

⁸Mao kini ang gibuhat sa inyong mga amahan, sa diha nga ako nagpadala kanila gikan sa Cades-barnea aron sa pagtan-aw sa yuta.

⁹sedan de hade dragit upp till Druvdalen och besett landet, avvände de Israels barns hjärtan från att gå in i det land som HERREN hade givit åt dem.

⁹Kay sa diha nga sila ming-adto hangtud sa walog sa Escol, ug nakatan-aw sa yuta, ilang gipaluya ang kasingkasing sa mga anak sa Israel, aron sila dili magasulod sa yuta nga gihatag ni Jehova kanila.

¹⁰Och på den dagen upptändes HERRENS vrede, och han svor och sade:

¹⁰Ug ang kaligutgut ni Jehova misilaub niadtong adlawa, ug siya nanumpa, nga nagaingon:

¹¹'Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är tjugu år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob -- eftersom de icke i allt hava efterföljt mig

¹¹Sa pagkamatuod walay bisan kinsa sa mga tawo nga mingtungas gikan sa Egipto, sukad sa kaluhaan ka tuig ang panuigon ug ngadto sa itaas, nga makakita sa yuta nga akong gipanumpa kang Abraham, kang Isaac, ug kang Jacob; tungod kay sila wala magasunod kanako sa bug-os:

¹²ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.'

¹²Gawas kang Caleb ang anak nga lalake ni Jephone, ang Cenesehanon, ug kang Josue, ang anak nga lalake ni Nun; tungod kay sila mingsunod kang Jehova sa bug-os gayud.

¹³Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

¹³Ug ang kaligutgut ni Jehova misilaub batok sa Israel, ug gihimo niya nga sila magalibodlibod nga magabalik-balik sa kamingawan sulod sa kap-atan ka tuig, hangtud nga ang tanang kaliwatan nga nagabuhat ug dautan sa atubangan sa mga mata ni Jehova mangaut-ut.

¹⁴Och se, nu haven I trätt i edra fäders fotspår, I, syndiga mäns avföda, och öken så ännu mer HERRENS vredes glöd mot Israel.

¹⁴Ug, ania karon, kamo nanagpamangon nga ilis sa inyong mga amahan, nga dugang sa mga tawong makasasala, aron sa pagdugang pa sa kaligutgut ni Jehova ngadto sa Israel.

¹⁵Då I nu vänden eder bort ifrån honom, skall han låta Israel ännu längre bliva kvar i öknen, och I dragen så fördärv över allt detta folk.»

¹⁵Kay kong kamo managbiya gikan sa pagsunod kaniya, siya magabiya pa kanila pag-usab sa kamingawan; ug kamo magalaglag niining tanan nga katawohan.

¹⁶Då trädde de fram till honom och sade: »Låt oss här bygga gårdar åt var boskap och städer åt våra kvinnor och barn.

¹⁶Ug sila nanagpanuol kaniya, ug miingon: Kami magatukod ug mga toril dinhi alang sa among kahayupan, ug mga lungsod alang sa among mga kabataan:

¹⁷Själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för Israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. Under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

¹⁷Apan kami magaandam nga sangkap sa hinagiban aron sa paglakaw una sa mga anak sa Israel, hangtud nga madala namo sila ngadto sa ilang dapit: ug ang among mga kabataan magapuyo sa mga kalungsoran nga may malig-ong salipdanan tungod sa mga pumopuyo sa yuta.

¹⁸Vi skola icke vända tillbaka hem, förrän Israels barn hava fått var och en sin arvedel.

¹⁸Dili kami mamauli sa among mga kabalayan, hangtud nga ang mga anak sa Israel makapanunod ang tagsatagsa ka tawo sa iyang panulondon.

¹⁹Ty vi vilja icke taga vår arvedel jämte dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på andra sidan Jordan, på östra sidan.»

¹⁹Kay kami dili magapanunod uban kanila didto sa tabok sa Jordan, ug sa unahan; tungod kay ang among panulondon nahatag kanamo dinhi niining taboka sa Jordan dapit ngadto sa silangan.

²⁰Mose svarade dem: »Om I gören såsom I nu haven sagt, om I väpnen eder inför HERREN till kriget,

²⁰Ug si Moises miingon kanila: Kong pagabuhaton ninyo kining butanga, kong kamo managsankap sa hinagiban aron sa paglakaw sa atubangan ni Jehova ngadto sa gubat,

²¹så att alla edra väpnade män gå över Jordan inför HERREN och stanna där, till dess han har fördrivit sina fiender för sig,

²¹Ug ang tagsatagsa ka tawo kaninyo nga sangkap sa hinagiban motabok sa Jordan sa atubangan ni Jehova, hangtud nga mapapahawa niya ang iyang mga kaaway gikan sa iyang atubangan,

²²om I alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN underdånigt, så skolen I vara utan skuld mot HERREN och Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför HERREN.

²²Ug ang yuta masakop na sa atubangan ni Jehova; unya sa human niini mamauli kamo, ug kamo mawalay sala ngadto kang Jehova, ug ngadto sa Israel; ug kining yutaa mamahimo nga kaugalingon alang kaninyo sa pagpanag-iya sa atubangan ni Jehova.

²³Men om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder synd, ty den skall drabba eder.

²³Apan kong kini dili ninyo pagabuhaton, ania karon, kamo nakasala batok kang Jehova; ug sa pagkamatuod hipalgan ikaw sa imong sala.

²⁴Byggen eder nu städer åt edra kvinnor och barn, och gårdar åt eder boskap, och gören vad eder mun har talat.»

²⁴Pagtukod kamo ug mga kalungsoran alang kaninyo ug sa inyong mga kabataan, ug mga toril alang sa inyong mga carnero; ug buhata kadtong tanan nga nanagpanggula gikan sa inyong baba.

²⁵Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sade: »Dina tjänare skola göra såsom min herre bjuder.

²⁵Ug ang mga anak ni Gad ug ang mga anak ni Ruben mingsulti kang Moises, nga nagaingon: Ang imong mga sulogoon magabuhat sumala sa ginasugo sa akong ginoo.

²⁶Våra barn våra hustrur, vår boskap och alla våra dragare skola bliva kvar här i Gileads städer.

²⁶Ang among mga kabataan, ang among mga asawa, ang among mga panon sa carnero, ug ang tanan namong kahayupan, magapuyo sa mga kalungsoran sa Galaad,

²⁷Men dina tjänare, vi så många som äro väpnade till strid, skola draga ditöver och kämpa inför HERREN, såsom min herre har sagt.»

²⁷Apan ang imong mga sulogoon moagi, ang tagsatagsa ka tawo nga sangkap sa hinagiban alang sa gubat, sa atubangan ni Jehova ngadto sa gubat, sumala sa gipamulong sa akong ginoo.

²⁸Och Mose gav befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

²⁸Busa si Moises naghatag ug sugo kang Eleazar ang sacerdote, ug kang Josue ang anak nga lalake ni Nun, ug sa mga pangulo sa mga amahan sa mga panimalay sa mga anak sa Israel.

²⁹Mose sade till dem: »Om Gads barn och Rubens barn gå över Jordan med eder, så många som äro väpnade till att kämpa inför HERREN, och landet så bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet Gilead till besittning.

²⁹Ug si Moises miingon kanila: Kong ang mga anak ni Gad ug ang mga anak ni Ruben moagi uban kaninyo ngadto sa tabok sa Jordan, tagsatagsa ka tawo nga sangkap sa hinagiban sa gubat, sa atubangan ni Jehova, ug ang yuta ikapasakop na sa inyong atubangan; nan igahatag ninyo kanila ang yuta sa Galaad aron panag-iyahon nila .

³⁰Men om de icke draga väpnade ditöver med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i Kanaans land.»

³⁰Apan kong sila dili motabok uban kaninyo nga sangkap sa hinagiban, sila magapanag-iya sa yuta sa taliwala ninyo didto sa yuta sa Canaan.

³¹Och Gads barn och Rubens barn svarade och sade: »Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vilja vi göra.

³¹Ug ang mga anak ni Gad ug ang mga anak ni Ruben mingtubag, nga nagaingon: Ingon sa gipamulong ni Jehova sa imong mga sulogoon, mao man ang among pagabuhaton.

³²Vi vilja draga väpnade över till Kanaans land inför HERREN, och så få vår arvsbesittning har på andra sidan Jordan.»

³²Moagi kami nga sangkap sa hinagiban sa atubangan ni Jehova ngadto sa yuta sa Canaan, ug ang gipanag-iya namo nga sa among panulondon magapabilin uban kanamo sa unahan sa Jordan.

³³Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn, Rubens barn och ena hälften av Manasses, Josefs sons, stam, Sihons, amoréernas konungs, rike och Ogs rike, konungens i Basan: själva landet med dess städer och dessas områden, landets städer runt omkring.

³³Ug si Moises naghatag ngadto kanila, bisan ngadto sa mga anak ni Gad, ug ngadto sa mga anak ni Ruben, ug ngadto sa katunga-nga-banay ni Manases, ang anak nga lalake ni Jose, ang gingharian ni Sihon hari sa mga Amorehanon, ug ang gingharian ni Og hari sa Basan, ang yuta, sumala sa mga kalungsoran niini uban ang mga utlanan bisan ang mga kalungsoran sa yuta nga nagalibut.

³⁴Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

³⁴Ug ang mga anak ni Gad nagtukod sa Dibon, ug sa Ataroth, ug sa Aroer,

³⁵Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

³⁵Ug sa Atroth-sophan, ug sa Jazer, ug sa Jogbaa,

³⁶Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och boskapsgårdar.

³⁶Ug sa Beth-nimra, ug sa Beth-haran: mga kalungsoran nga linig-onan, ug mga toril alang sa mga carnero.

³⁷Och Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjataim,

³⁷Ug ang mga anak ni Ruben nanagtukod sa Hesbon, ug sa Eleale, ug sa Kiriathaim,

³⁸Nebo och Baal-Meon -- vilkas namn hava ändrats -- och Sibma. Och de gåvo namn åt städerna som de byggde upp.

³⁸Ug sa Nebo, ug sa Baalmeon, (ang mga ngalan niini gipangilisan,) ug sa Sibma: ug nanaghatag sila ug laing mga ngalan sa mga kalungsoran nga ilang gitukod.

³⁹Och Makirs, Manasses sons, barn gingo åstad till Gilead och intogo det och fördrevo amoréerna som bodde där.

³⁹Ug ang mga anak ni Machir, anak nga lalake ni Manases miadto sa Galaad, ug nagkuha niini, ug giagawan ang mga Amorehanon nga nanagpuyo didto.

⁴⁰Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

⁴⁰Ug si Moises naghatag sa Galaad ngadto kang Machir ang anak nga lalake ni Manases; ug siya mipuyo didto.

⁴¹Och Jair, Manasses son, gick åstad och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

⁴¹Ug si Jair, ang anak nga lalake ni Manases miadto ug nagkuha sa mga kalungsoran nga gagmay niana, ug ginganlan kini ug Haboth-jair.

⁴²Och Noba gick åstad och intog Kenat, med underlydande orter, och kallade det Noba, efter sitt eget namn.

⁴²Ug si Noba miadto ug nagkuha sa Kenath, ug ang mga balangay niini, ug ginganlan kini ug Noba, sunod sa iyang kaugalingon nga ngalan.