¹Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

¹Si Jehova mao ang akong kahayag ug ang akong kaluwasan; Kinsa man ang akong pagakahadlokan? Si Jehova mao ang kusog sa akong kinabuhi; Kang kinsa man ako malisang?

²När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

²Sa diha nga nagtigum batok kanako ang mga mamumuhat sa kadautan sa pagkaon sa akong unod, Bisan ang akong mga kabatok ug mga kaaway, sila nanghipangdol ug nangapukan.

³Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

³Bisan ang usa ka dakung panon magapahamutang batok kanako, Dili mahadlok ang akong kasingkasing: Bisan ang gubat patindogon batok kanako, Bisan pa niini ako masaligon.

⁴Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

⁴Usa ka butang ang gipangayo ko kang Jehova, nga pagapangitaon Ko: Nga makapuyo ako sa balay ni Jehova sa tanang mga adlaw sa akong kinabuhi, Aron sa pagtan-aw sa katahum ni Jehova. Ug sa pagpakisayud sa iyang templo.

⁵Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

⁵Kay sa adlaw sa kasamok pagatagoan niya ako sa iyang puloyanan: Diha sa tabil sa iyang balongbalong pagatagoan niya ako; Ituboy niya ako sa ibabaw sa usa ka bato.

⁶Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

⁶Ug karon pagabayawon ang ulo ko sa ibabaw sa akong mga kaaway nga nagalibut kanako; Ug magahalad ako diha sa iyang balong-balong, mga halad sa kalipay; Ako magaawit, oo, magaawit ako ug mga pagdayeg ngadto kang Jehova.

⁷Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

⁷Magpatalinghug ka , Oh Jehova, kong magatu-aw ako uban sa akong tingog: Malooy ka usab kanako, ug tubagon mo ako.

⁸Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

⁸Sa diha nga ikaw moingon : Pangitaa ninyo ang akong nawong; ang akong kasingkasing miingon kanimo. Ang nawong nimo, Oh Jehova, ang pagapangitaon ko.

⁹fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

⁹Ayaw pagtagoa ang imong nawong gikan kanako; Ayaw pag-isalikway ang imong ulipon sa kaligutgut: Ikaw mao ang akong panabang; Ayaw ako pag-itukmod, ayaw pagbiyai, Oh Dios sa akong kaluwasan.

¹⁰Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

¹⁰Kong ako pagabiyaan sa akong amahan ug sa akong inahan, Unya si Jehova ang magadawat kanako.

¹¹Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

¹¹Tudloi ako sa imong dalan, Oh Jehova; Ug mandoi ako sa alagianan nga matul-id, Tungod sa akong mga kaaway.

¹²Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

¹²Dili mo ako itugyan sa kabubuton sa akong mga kabatok: Kay ang mga saksi nga bakakon nanindog batok kanako, Ug ingon man ang mga nanagpangusmo ug kabangis.

¹³Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

¹³Napunawan unta ako, kong wala pa akoy pagtoo sa pagtan-aw sa kaayo ni Jehova Sa yuta sa mga buhi.

¹⁴Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

¹⁴Maghulat ka kang Jehova: Magmalig-on ka, ug paisugon mo ang imong kasingkasing; Oo, maghulat ka kang Jehova.