1En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
1Ang Dios nagatindog sa katilingban sa Dios; Sa taliwala sa mga dios nagahukom siya.
2»Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.
2Hangtud anus-a ba magahukom kamo nga walay katul-id, Ug palabihon ang pagkatawo sa mga dautan? (Selah)
3Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
3Labani ang kabus ug ang mga ilo: Buhata ang justicia sa mga sinakit ug sa makalolooy.
4Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
4Tabangan mo ang mga kabus ug ang mga hangul: Luwasa sila gikan sa mga kamot sa dautan.
5Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
5Sila wala manghibalo, ni makasabut sila; Magalakaw sila ngadto ug nganhi sa kangitngitan: Ang tanang mga patukoranan sa yuta nangauyog.
6Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
6Ako miingon: Kamo mao ang mga dios, Ug kamong tanan mga anak sa Hataas Uyamut.
7men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
7Apan bisan pa niini kamo mangamatay sama sa mga tawo, Ug mangapukan sama sa usa sa mga principe.
8Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk.
8Tumindog ka, Oh Dios, hukmi ang yuta; Kay ikaw magapanunod sa tanang mga nasud.