1Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
1Elifaz Temanac progovori tad i reče:
2Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
2"Zar Bogu koristan može biti čovjek? TÓa tko je mudar, sebi samom koristi.
3Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
3Zar je Svesilnom milost što si pravedan i zar mu je dobit što si neporočan?
4Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
4Ili te zbog tvoje pobožnosti kara i zato se hoće s tobom parničiti?
5Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
5Nije l' to zbog zloće tvoje prevelike i zbog bezakonja kojim broja nema?
6Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
6Od braće si brao nizašto zaloge i s golih si ljudi svlačio haljine;
7Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
7ti nisi žednoga vodom napojio, uskraćivao si kruh izgladnjelima;
8För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
8otimao si od siromaha zemlju da bi na njoj svog nastanio ljubimca;
9men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
9puštao si praznih ruku udovice i siročadi si satirao ruku.
10Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
10Eto zašto tebe mreže sad sapinju, zašto te strahovi muče iznenadni.
11ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
11Svjetlost ti mrak posta i ništa ne vidiš, vode su duboke tebe potopile.
12I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
12Zar Bog nije u visini nebeskoj i zar zvijezdama tjeme on ne vidi?
13därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
13Ali ti kažeš: 'Što Bog može znati? Kroz oblak tmasti zar što razabire?
14Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
14Oblaci pogled njegov zaklanjaju, i rubom kruga on hoda nebeskog.'
15Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
15TÓa kaniš li se drevnog držat' puta kojim su išli ljudi nepravedni?
16de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
16Prije vremena nestadoše oni, bujica im je temelje raznijela.
17de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
17Zborahu Bogu: 'Nas se ti ostavi! Što nam Svesilni učiniti može?'
18Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
18A on im je dom punio dobrima makar do njega ne držahu ništa.
19De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
19Videć' im propast, klikću pravednici, neporočni se njima izruguju:
20»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
20'Gle, propadoše protivnici naši, što od njih osta, vatra im proždrije!"
21Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
21S Bogom ti se sprijatelji i pomiri, i vraćena će ti opet biti sreća.
22Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
22Ded prihvati Zakon iz njegovih usta, u srce svoje riječ njegovu usadi.
23Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
23Ako se raskajan vratiš Svesilnome i nepravdu iz svog šatora odstraniš,
24Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
24tad ćeš odbaciti zlato u prašinu i ofirsko blago u šljunak potočni.
25så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
25Svesilni će postat' tvoje suho zlato, on će biti tvoje gomile srebrene.
26Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
26Da, Svesilni bit će tvoje radovanje, i lice ćeš k Bogu dizati slobodno.
27När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
27Molit ćeš mu se, i uslišat će tebe, ispunit ćeš što si mu zavjetovao.
28Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
28Što god poduzeo, sve će ti uspjeti, i putove će ti obasjavat' svjetlost.
29Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
29Jer, on ponizuje ponos oholima, dok u pomoć smjernim očima pritječe.
30Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
30Iz nevolje on izbavlja nevinoga; i tebe će spasit' tvoje čiste ruke."