¹Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,

¹Kad već mnogi poduzeše sastaviti izvješće o događajima koji se ispuniše među nama -

²i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,

²kako nam to predadoše oni koji od početka bijahu očevici i sluge Riječi -

³så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,

³pošto sam sve, od početka, pomno ispitao, naumih i ja tebi, vrli Teofile, sve po redu napisati

⁴så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.

⁴da se tako osvjedočiš o pouzdanosti svega u čemu si poučen.

⁵På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.

⁵U dane Heroda, kralja judejskoga, bijaše neki svećenik imenom Zaharija iz razreda Abijina. Žena mu bijaše od kćeri Aronovih, a ime joj Elizabeta.

⁶De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.

⁶Oboje bijahu pravedni pred Bogom: živjeli su besprijekorno po svim zapovijedima i odredbama Gospodnjim.

⁷Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.

⁷No nisu imali djeteta jer Elizabeta bijaše nerotkinja, a oboje već poodmakle dobi.

⁸Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,

⁸Dok je Zaharija jednom po redu svoga razreda obavljao svećeničku službu pred Bogom,

⁹hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.

⁹ždrijebom ga zapade po bogoslužnom običaju da uđe u Svetište Gospodnje i prinese kad.

¹⁰Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.

¹⁰Za vrijeme kađenice sve je ono mnoštvo naroda vani molilo.

¹¹Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.

¹¹A njemu se ukaza anđeo Gospodnji. Stajao je s desne strane kadionoga žrtvenika.

¹²Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.

¹²Ugledavši ga, Zaharija se prepade i strah ga spopade.

¹³Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.

¹³No anđeo mu reče: "Ne boj se, Zaharija! Uslišana ti je molitva: žena će ti Elizabeta roditi sina. Nadjenut ćeš mu ime Ivan.

¹⁴Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.

¹⁴Bit će ti radost i veselje i rođenje će njegovo mnoge obradovati.

¹⁵Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.

¹⁵Bit će doista velik pred Gospodinom. Ni vina ni drugoga opojnog pića neće piti. Duha Svetoga bit će pun već od majčine utrobe.

¹⁶Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.

¹⁶Mnoge će sinove Izraelove obratiti Gospodinu, Bogu njihovu.

¹⁷Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»

¹⁷Ići će pred njim u duhu i sili Ilijinoj da obrati srce otaca k sinovima i nepokorne k razumnosti pravednih te spremi Gospodinu narod pripravan."

¹⁸Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»

¹⁸Nato Zaharija reče anđelu: "Po čemu ću ja to razaznati. Ta star sam i žena mi poodmakle dobi."

¹⁹Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.

¹⁹Anđeo mu odgovori: "Ja sam Gabriel koji stojim pred Bogom. Poslan sam da govorim s tobom i da ti donesem ovu radosnu poruku.

²⁰Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»

²⁰I evo, budući da nisi povjerovao mojim riječima, koje će se ispuniti u svoje vrijeme, zanijemjet ćeš i nećeš moći govoriti do dana dok se to ne zbude."

²¹Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;

²¹Narod je iščekivao Zahariju i čudio se što se toliko zadržao u Svetištu.

²²och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.

²²Kad je napokon izašao, nije im mogao ništa reći pa zaključiše da je u Svetištu imao viđenje. Nastojao im se doduše izraziti znakovima, ali osta nijem.

²³Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.

²³Kad se navršiše dani njegove službe, otiđe kući.

²⁴Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;

²⁴Nakon tih dana zatrudnje Elizabeta, njegova žena. Krila se pet mjeseci govoreći:

²⁵och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»

²⁵"Evo, to mi je učinio Gospodin u dane kad mu se svidje skinuti s mene sramotu među ljudima."

²⁶I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,

²⁶U šestome mjesecu posla Bog anđela Gabriela u galilejski grad imenom Nazaret

²⁷till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

²⁷k djevici zaručenoj s mužem koji se zvao Josip iz doma Davidova; a djevica se zvala Marija.

²⁸Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»

²⁸Anđeo uđe k njoj i reče: "Zdravo, milosti puna! Gospodin s tobom!"

²⁹Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.

²⁹Na tu se riječ ona smete i stade razmišljati kakav bi to bio pozdrav.

³⁰Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.

³⁰No anđeo joj reče: "Ne boj se, Marijo! Ta našla si milost u Boga.

³¹Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.

³¹Evo, začet ćeš i roditi sina i nadjenut ćeš mu ime Isus.

³²Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.

³²On će biti velik i zvat će se Sin Svevišnjega. Njemu će Gospodin Bog dati prijestolje Davida, oca njegova,

³³Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»

³³i kraljevat će nad domom Jakovljevim uvijeke i njegovu kraljevstvu neće biti kraja."

³⁴Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»

³⁴Nato će Marija anđelu: "Kako će to biti kad ja muža ne poznajem?"

³⁵Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.

³⁵Anđeo joj odgovori: "Duh Sveti sići će na te i sila će te Svevišnjega osjeniti. Zato će to čedo i biti sveto, Sin Božji.

³⁶Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.

³⁶A evo tvoje rođakinje Elizabete: i ona u starosti svojoj zače sina. I njoj, nerotkinjom prozvanoj, ovo je već šesti mjesec.

³⁷Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»

³⁷Ta Bogu ništa nije nemoguće!"

³⁸Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.

³⁸Nato Marija reče: "Evo službenice Gospodnje, neka mi bude po tvojoj riječi!" I anđeo otiđe od nje.

³⁹En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.

³⁹Tih dana usta Marija i pohiti u Gorje, u grad Judin.

⁴⁰Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.

⁴⁰Uđe u Zaharijinu kuću i pozdravi Elizabetu.

⁴¹När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande

⁴¹Čim Elizabeta začu Marijin pozdrav, zaigra joj čedo u utrobi. I napuni se Elizabeta Duha Svetoga

⁴²och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!

⁴²i povika iz svega glasa: "Blagoslovljena ti među ženama i blagoslovljen plod utrobe tvoje!

⁴³Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?

⁴³Ta otkuda meni da mi dođe majka Gospodina mojega?

⁴⁴Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.

⁴⁴Gledaj samo! Tek što mi do ušiju doprije glas pozdrava tvojega, zaigra mi od radosti čedo u utrobi.

⁴⁵Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»

⁴⁵Blažena ti što povjerova da će se ispuniti što ti je rečeno od Gospodina!"

⁴⁶Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,

⁴⁶Tada Marija reče: "Veliča duša moja Gospodina,

⁴⁷och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.

⁴⁷klikće duh moj u Bogu, mome Spasitelju,

⁴⁸Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.

⁴⁸što pogleda na neznatnost službenice svoje: odsad će me, evo, svi naraštaji zvati blaženom.

⁴⁹Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.

⁴⁹Jer velika mi djela učini Svesilni, sveto je ime njegovo!

⁵⁰Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.

⁵⁰Od koljena do koljena dobrota je njegova nad onima što se njega boje.

⁵¹Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.

⁵¹Iskaza snagu mišice svoje, rasprši oholice umišljene.

⁵²Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;

⁵²Silne zbaci s prijestolja, a uzvisi neznatne.

⁵³hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.

⁵³Gladne napuni dobrima, a bogate otpusti prazne.

⁵⁴Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet

⁵⁴Prihvati Izraela, slugu svoga, kako obeća ocima našim:

⁵⁵mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»

⁵⁵spomenuti se dobrote svoje prema Abrahamu i potomstvu njegovu dovijeka."

⁵⁶Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.

⁵⁶Marija osta s Elizabetom oko tri mjeseca, a onda se vrati kući.

⁵⁷Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.

⁵⁷Elizabeti se međutim navršilo vrijeme da rodi. I porodi sina.

⁵⁸Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.

⁵⁸Kad su njezini susjedi i rođaci čuli da joj Gospodin obilno iskaza dobrotu, radovahu se s njome.

⁵⁹Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.

⁵⁹Osmoga se dana okupe da obrežu dječaka. Htjedoše ga prozvati imenom njegova oca - Zaharija,

⁶⁰Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»

⁶⁰no mati se njegova usprotivi: "Nipošto, nego zvat će se Ivan!"

⁶¹Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»

⁶¹Rekoše joj na to: "Ta nikoga nema od tvoje rodbine koji bi se tako zvao."

⁶²Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.

⁶²Tada znakovima upitaju oca kojim ga imenom želi prozvati.

⁶³Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.

⁶³On zaiska pločicu i napisa "Ivan mu je ime!" Svi se začude,

⁶⁴Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.

⁶⁴a njemu se umah otvoriše usta i jezik te progovori blagoslivljajući Boga.

⁶⁵Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.

⁶⁵Strah obuze sve njihove susjede, a po svem su se Gorju judejskom razglašavali svi ti događaji.

⁶⁶Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.

⁶⁶I koji su god čuli, razmišljahu o tome pitajući se: "Što li će biti od ovoga djeteta?" Uistinu, ruka Gospodnja bijaše s njime.

⁶⁷Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:

⁶⁷A Zaharija, otac njegov, napuni se Duha Svetoga i stade prorokovati:

⁶⁸»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,

⁶⁸"Blagoslovljen Gospodin Bog Izraelov, što pohodi i otkupi narod svoj!

⁶⁹och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,

⁶⁹Podiže nam snagu spasenja u domu Davida, sluge svojega,

⁷⁰såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.

⁷⁰kao što obeća na usta svetih proroka svojih odvijeka:

⁷¹Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,

⁷¹spasiti nas od neprijatelja naših i od ruke sviju koji nas mrze;

⁷²och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,

⁷²iskazati dobrotu ocima našim i sjetiti se svetog Saveza svojega,

⁷³vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,

⁷³zakletve kojom se zakle Abrahamu, ocu našemu: da će nam dati

⁷⁴Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,

⁷⁴te mu, izbavljeni iz ruku neprijatelja, služimo bez straha

⁷⁵ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.

⁷⁵u svetosti i pravednosti pred njim u sve dane svoje.

⁷⁶Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,

⁷⁶A ti, dijete, prorok ćeš se Svevišnjega zvati jer ćeš ići pred Gospodinom da mu pripraviš putove,

⁷⁷till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.

⁷⁷da pružiš spoznaju spasenja narodu njegovu po otpuštenju grijeha njihovih,

⁷⁸Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,

⁷⁸darom premilosrdnog srca Boga našega po kojem će nas pohoditi Mlado sunce s visine

⁷⁹för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»

⁷⁹da obasja one što sjede u tmini i sjeni smrtnoj, da upravi noge naše na put mira."

⁸⁰Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.

⁸⁰Dječak je međutim rastao i duhom jačao. Boravio je u pustinji sve do dana svoga javnog nastupa pred Izraelom.