¹När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

¹Kad sjedneš blagovati s moćnikom. dobro pazi što je pred tobom;

²och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

²stavljaš nož sebi pod grlo ako si proždrljivac;

³Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

³ne poželi slastica njegovih jer su jelo prijevarno.

⁴Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

⁴Ne trudi se stjecati bogatstvo; okani se takve misli;

⁵Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

⁵usmjeriš li oči prema njemu, njega već nema jer načini sebi krila kao orao i odleti u nebo.

⁶Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

⁶Ne jedi jela zavidnikova, ne čezni za slasticama njegovim,

⁷ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

⁷jer on je onakav kako u sebi misli: "Jedi i pij", veli ti, ali mu srce nije s tobom.

⁸Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

⁸Zalogaj koji si pojeo izbljuvat ćeš, uzalud ćeš prosut' svoje ljupke riječi.

⁹Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

⁹Pred bezumnikom nemoj govoriti jer prezire tvoje umne riječi.

¹⁰Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

¹⁰Ne pomiči prastare međe i ne prodiri u polje siročadi,

¹¹Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

¹¹jer je moćan njihov osvetnik: branit će njihovo pravo protiv tebe.

¹²Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

¹²Obrati pouci srce svoje i uho svoje riječima mudrim.

¹³Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

¹³Ne uskraćuj djetetu opomene, jer, udariš li ga šibom, neće umrijeti:

¹⁴ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

¹⁴biješ ga šibom, ali mu dušu iz Podzemlja izbavljaš.

¹⁵Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

¹⁵Sine moj, kad ti je mudro srce, i ja se od srca veselim;

¹⁶ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

¹⁶i kliče sva nutrina moja kad ti usne govore što je pravo.

¹⁷Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

¹⁷Neka ti srce ne zavidi grešnicima, nego neka ti uvijek bude u strahu Gospodnjem,

¹⁸Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

¹⁸jer imat ćeš budućnost i tvoja nada neće propasti.

¹⁹Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

¹⁹Slušaj, sine moj, i mudar budi i ravnim putem vodi srce svoje.

²⁰Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

²⁰Ne druži se s vinopijama ni sa žderačima mesa,

²¹Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

²¹jer pijanica i izjelica osiromaše i pospanac se oblači u krpe.

²²Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

²²Slušaj svoga oca, svoga roditelja, i ne prezri majku kad ostari.

²³Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

²³Pribavi istinu i ne prodaji je, steci mudrost, pouku i razbor.

²⁴Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

²⁴Radovat će se otac pravednikov, i roditelj će se mudroga veseliti.

²⁵Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

²⁵Neka se veseli otac tvoj i majka tvoja, i neka se raduje roditeljka tvoja.

²⁶Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

²⁶Daj mi, sine moj, srce svoje, i neka oči tvoje raduju putovi moji.

²⁷Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

²⁷Jer bludnica je jama duboka i tuđinka tijesan zdenac.

²⁸Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

²⁸Ona i vreba u zasjedi kao lupež i uvećava broj bezbožnika među ljudima.

²⁹Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

²⁹Komu: ah? komu: jao? komu: svađe? komu: uzdasi? komu: rane nizašto? komu: zamućene oči?

³⁰Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

³⁰Onima što kasno sjede kod vina, koji su došli kušati vino začinjeno.

³¹Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

³¹Ne gledaj na vino kad rujno iskri, kad se u čaši svjetlucavo prelijeva: pije se tako glatko,

³²På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

³²a na kraju ujeda kao zmija i žaca kao guja ljutica.

³³Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

³³Oči će ti gledati tlapnje i srce govoriti ludosti.

³⁴Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

³⁴I bit će ti kao da ležiš na pučini morskoj ili kao da ležiš navrh jarbola.

³⁵»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»

³⁵"Izbiše me, ali me ne zabolje; istukoše me, ali ne osjetih; kad se otrijeznim, još ću tražiti."