1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
1Ne zavidi opakim ljudima niti želi da budeš s njima.
2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
2Jer im srce smišlja nasilje i usne govore o nedjelu.
3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
3Mudrošću se zida kuća i razborom utvrđuje,
4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
4i po znanju se pune klijeti svakim blagom dragocjenim i ljupkim.
5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
5Bolji je mudar od jakoga i čovjek razuman od silne ljudine.
6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
6Jer s promišljanjem se ide u boj i pobjeda je u mnoštvu savjetnika.
7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
7Previsoka je bezumnomu mudrost: zato na sudu ne otvara usta svojih!
8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
8Tko smišlja zlo zove se učitelj podmukli.
9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
9Ludost samo grijeh snuje, i podrugljivac je mrzak ljudima.
10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
10Kloneš li u dan bijede, bijedna je tvoja snaga.
11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
11Izbavi one koje vode u smrt; i spasavaj one koji posrćući idu na stratište.
12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
12Ako kažeš: "Nismo za to znali", ne razumije li onaj koji ispituje srca? I ne znade li onaj koji ti čuva dušu? I ne plaća li on svakomu po njegovim djelima?
13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
13Jedi med, sine moj, jer je dobar, i saće je slatko nepcu tvome.
14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
14Takva je, znaj, i mudrost tvojoj duši: ako je nađeš, našao si budućnost i nada tvoja neće propasti.
15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
15Ne postavljaj, opaki, zasjede stanu pravednikovu, ne čini nasilja boravištu njegovu;
16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
16jer padne li pravednik i sedam puta, on ustaje, a opaki propadaju u nesreći.
17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
17Ne veseli se kad padne neprijatelj tvoj i ne kliči srcem kada on posrće,
18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
18da ne bi vidio Jahve i za zlo uzeo i obratio srdžbu svoju od njega.
19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
19Nemoj se srditi zbog zločinaca, nemoj zavidjeti opakima,
20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
20jer zao čovjek nema budućnosti, svjetiljka opakih gasi se.
21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
21Boj se Jahve, sine moj, i kralja: i ne buni se ni protiv jednoga ni protiv drugoga.
22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
22Jer iznenada provaljuje nesreća njihova i tko zna kad će doći propast njihova.
23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
23I ovo je od mudraca: Ne valja biti pristran na sudu.
24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
24Tko opakomu veli: "Pravedan si", proklinju ga narodi i kunu puci;
25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
25a oni koji ga ukore nalaze zadovoljstvo, i na njih dolazi blagoslov sreće.
26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
26U usta ljubi tko odgovara pošteno.
27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
27Svrši svoj posao vani i uredi svoje polje, potom i kuću svoju zidaj.
28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
28Ne svjedoči lažno na bližnjega svoga: zar ćeš varati usnama svojim?
29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
29Ne reci: "Kako je on meni učinio, tako ću i ja njemu; platit ću tom čovjeku po djelu njegovu!"
30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
30Prolazio sam mimo polje nekog lijenčine i mimo vinograd nekog luđaka,
31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
31i gle, sve bijaše zaraslo u koprive, i sve pokrio čkalj, i kamena ograda porušena.
32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
32Vidjeh to i pohranih u srcu, promotrih i uzeh pouku:
33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
33"Još malo odspavaj, još malo odrijemaj, još malo podvij ruke za počinak,
34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
34i doći će tvoje siromaštvo kao skitač i oskudica kao oružanik!"