¹För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.

¹Zborovođi. Sinova Korahovih. Psalam.

²Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

²Poslušajte ovo, svi narodi, čujte, svi stanovnici zemlje,

³både låga och höga, rika såväl som fattiga.

³vi, djeco puka, i vi, odličnici, bogati i siromašni zajedno!

⁴Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

⁴Moja će usta zboriti mudrost, i moje srce misli razumne.

⁵Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

⁵K poučnoj izreci priklonit ću uho, uz harfu ću izložit' svoju zagonetku.

⁶Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

⁶Što da se bojim u danima nesreće kad me opkoli zloba izdajica

⁷De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

⁷koji se u blago svoje uzdaju i silnim se hvale bogatstvom?

⁸Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

⁸TÓa nitko sebe ne može otkupit' ni za se dati Bogu otkupninu:

⁹För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

⁹životu je cijena previsoka, i nikada je neće platiti

¹⁰så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

¹⁰tko želi živjeti dovijeka i ne vidjeti jamu grobnu.

¹¹Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

¹¹Jer, i mudri umiru, pogiba i luđak i bezumnik: bogatstvo svoje ostavlja drugima.

¹²De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

¹²Grobovi im kuće zasvagda, stanovi njihovi od koljena do koljena, sve ako se zemlje nazivale imenima njihovim.

¹³Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

¹³Čovjek koji nerazumno živi sličan je stoci koja ugiba.

¹⁴Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. Sela.

¹⁴Takav je put onih koji se ludo uzdaju, to je konac onih koji uživaju u sreći:

¹⁵Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning.

¹⁵Poput stada redaju se u Podzemlju, smrt im je pastir, a dobri njima vladaju. Njihova će lika brzo nestati, Podzemlje će im biti postojbina.

¹⁶Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. Sela.

¹⁶A moju će dušu Bog ugrabiti Podzemlju iz pandža i milostivo me primiti.

¹⁷Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

¹⁷Ne boj se ako se tko obogati i ako se poveća blago doma njegova:

¹⁸Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

¹⁸kad umre, ništa neće ponijeti sa sobom, i blago njegovo neće s njime sići.

¹⁹Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar, så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

¹⁹Ako se u životu držao sretnim - "Govorit će se da ti je dobro bilo!" -

²⁰En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

²⁰i on će doći u skup otaca svojih, gdje svjetlosti više vidjeti neće.

²¹Čovjek koji nerazumno živi sličan je stoci koja ugiba.