¹För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,

¹Zborovođi. Po napjevu "Ljiljan svjedočanstva". Miktam. Davidov. Kad je David izišao protiv Aram Naharajima i protiv Aram Sobe i kad je Joab na povratku potukao dvanaest tisuća Edomaca

²när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.

²Bože, ti nas ÓodbÄaci i bojne nam redove prÓobi, razjari se, a sad nas opet vrati!

³Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

³Potrese zemlju, rasječe je, zatvori joj usjeline jer se poljuljala.

⁴Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

⁴Zlu si kob na svoj narod navalio, napio nas vinom omamnim.

⁵Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

⁵Al' si i stijeg dao vjernicima svojim da umaknu luku dušmanskom.

⁶Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela.

⁶Da ti se ljubimci izbave, desnicom pomozi, usliši nas!

⁷På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

⁷Bog reče u svom Svetištu: "Šekem ću razdijelit' kličući, dolinu Sukot izmjeriti.

⁸Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

⁸Moj je Gilead, moj Manaše, Efrajim mi kaciga, Judeja žezlo moje!

⁹Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

⁹Moab je sud iz kojeg se umivam, na Edom ću baciti obuću, nad Filistejcem slavit' pobjedu!"

¹⁰Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»

¹⁰Tko će me dovesti do utvrđena grada, tko će me dovesti do Edoma?

¹¹Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

¹¹Zar nećeš ti, o Bože, što nas odbaci? Zar više nećeš, Bože, s četama našim?

¹²Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

¹²Pomozi nam protiv dušmana, jer ljudska je pomoć ništavna!

¹³Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

¹³S pomoću Božjom hrabro ćemo se boriti, a on će zgaziti naše dušmane.

¹⁴Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.