¹Därefter tog Job till orda och sade:

¹And Job answered and said,

²Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

²Truly ye are the people, and wisdom shall die with you!

³Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

³I also have understanding as well as you; I am not inferior to you; and who knoweth not such things as these?

⁴Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

⁴I am to be one that is a derision to his friend, I who call upon +God, and whom he will answer: a derision is the just upright [man].

⁵Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

⁵He that is ready to stumble with the foot is a lamp despised in the thought of him that is at ease.

⁶Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

⁶The tents of desolators are in peace, and they that provoke ùGod are secure; into whose hand +God bringeth.

⁷Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

⁷But ask now the beasts, and they shall teach thee; and the fowl of the heavens, and they shall tell thee;

⁸eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.

⁸Or speak to the earth, and it shall teach thee; and the fishes of the sea shall declare unto thee.

⁹Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

⁹Who knoweth not in all these, that the hand of Jehovah hath wrought this?

¹⁰I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.

¹⁰In whose hand is the soul of every living thing, and the spirit of all flesh of man.

¹¹Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?

¹¹Doth not the ear try words, as the palate tasteth food?

¹²Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

¹²With the aged is wisdom, and in length of days understanding.

¹³Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.

¹³With him is wisdom and might; he hath counsel and understanding.

¹⁴Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.

¹⁴Behold, he breaketh down, and it is not built again; he shutteth up a man, and there is no opening.

¹⁵Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

¹⁵Behold, he withholdeth the waters, and they dry up; and he sendeth them out, and they overturn the earth.

¹⁶Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

¹⁶With him is strength and effectual knowledge; the deceived and the deceiver are his.

¹⁷Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.

¹⁷He leadeth counsellors away spoiled, and judges maketh he fools;

¹⁸Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.

¹⁸He weakeneth the government of kings, and bindeth their loins with a fetter;

¹⁹Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.

¹⁹He leadeth priests away spoiled, and overthroweth the mighty;

²⁰Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

²⁰He depriveth of speech the trusty, and taketh away the judgment of the elders;

²¹Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.

²¹He poureth contempt upon nobles, and slackeneth the girdle of the mighty;

²²Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.

²²He discovereth deep things out of darkness, and bringeth out into light the shadow of death;

²³Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

²³He increaseth the nations, and destroyeth them; he spreadeth out the nations, and bringeth them in;

²⁴Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

²⁴He taketh away the understanding of the chiefs of the people of the earth, and causeth them to wander in a pathless waste.

²⁵De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.

²⁵They grope in the dark without light, and he maketh them to stagger like a drunkard.