1Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
1Lo, mine eye hath seen all [this], mine ear hath heard and understood it.
2Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
2What ye know, I know also: I am not inferior to you.
3Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
3But I will speak to the Almighty, and will find pleasure in reasoning with ùGod;
4Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
4For ye indeed are forgers of lies, ye are all physicians of no value.
5Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
5Oh that ye would be altogether silent! and it would be your wisdom.
6Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
6Hear now my defence, and hearken to the pleadings of my lips.
7Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
7Will ye speak unrighteously for ùGod? and for him speak deceit?
8Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
8Will ye accept his person? will ye contend for ùGod?
9Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
9Will it be well if he should search you out? or as one mocketh at a man, will ye mock at him?
10Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
10He will certainly reprove you, if ye do secretly accept persons.
11Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
11Shall not his excellency terrify you? and his dread fall upon you?
12Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
12Your memorable sayings are proverbs of ashes, your bulwarks are bulwarks of mire.
13Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
13Hold your peace from me, and I will speak, and let come on me what [will]!
14Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
14Wherefore should I take my flesh in my teeth, and put my life in my hand?
15Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
15Behold, if he slay me, yet would I trust in him; but I will defend mine own ways before him.
16Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
16This also shall be my salvation, that a profane man shall not come before his face.
17Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
17Hear attentively my speech and my declaration with your ears.
18Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
18Behold now, I have ordered the cause; I know that I shall be justified.
19Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
19Who is he that contendeth with me? For if I were silent now, I should expire.
20Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
20Only do not two things unto me; then will I not hide myself from thee.
21din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
21Withdraw thy hand far from me; and let not thy terror make me afraid:
22Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
22Then call, and I will answer; or I will speak, and answer thou me.
23Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
23How many are mine iniquities and sins? Make me to know my transgression and my sin.
24Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
24Wherefore dost thou hide thy face, and countest me for thine enemy?
25Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
25Wilt thou terrify a driven leaf? and wilt thou pursue dry stubble?
26Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
26For thou writest bitter things against me, and makest me to possess the iniquities of my youth;
27du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
27And thou puttest my feet in the stocks, and markest all my paths; thou settest a bound about the soles of my feet; --
28Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
28One who, as a rotten thing consumeth, as a garment that the moth eateth.