¹Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

¹Proverbs of Solomon, son of David, king of Israel:

²Av dem kan man lära vishet och tukt,

²to know wisdom and instruction; to discern the words of understanding;

³så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

³to receive the instruction of wisdom, righteousness and judgment, and equity;

⁴De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

⁴to give prudence to the simple, to the young man knowledge and discretion.

⁵Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

⁵He that is wise will hear, and will increase learning; and the intelligent will gain wise counsels:

⁶Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

⁶to understand a proverb and an allegory, the words of the wise and their enigmas.

⁷HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

⁷The fear of Jehovah is the beginning of knowledge: fools despise wisdom and instruction.

⁸Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

⁸Hear, my son, the instruction of thy father, and forsake not the teaching of thy mother;

⁹Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

⁹for they shall be a garland of grace unto thy head, and chains about thy neck.

¹⁰Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

¹⁰My son, if sinners entice thee, consent not.

¹¹Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

¹¹If they say, Come with us, let us lay wait for blood, let us lurk secretly for the innocent without cause;

¹²såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

¹²let us swallow them up alive as Sheol, and whole, as those that go down into the pit;

¹³allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

¹³we shall find all precious substance, we shall fill our houses with spoil:

¹⁴dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

¹⁴cast in thy lot among us; we will all have one purse:

¹⁵då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

¹⁵-- my son, walk not in the way with them, keep back thy foot from their path;

¹⁶ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

¹⁶for their feet run to evil, and they make haste to shed blood.

¹⁷Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

¹⁷For in vain the net is spread in the sight of anything which hath wings.

¹⁸Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

¹⁸And these lay wait for their own blood; they lurk secretly for their own lives.

¹⁹Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

¹⁹So are the paths of every one that is greedy of gain: it taketh away the life of its possessors.

²⁰Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

²⁰Wisdom crieth without; she raiseth her voice in the broadways;

²¹I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

²¹she calleth in the chief [place] of concourse, in the entry of the gates; in the city she uttereth her words:

²²Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

²²How long, simple ones, will ye love simpleness, and scorners take pleasure in their scorning, and the foolish hate knowledge?

²³Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

²³Turn you at my reproof: behold, I will pour forth my spirit unto you, I will make known to you my words.

²⁴Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

²⁴Because I have called, and ye refused; I have stretched out my hand, and no one regarded;

²⁵eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

²⁵and ye have rejected all my counsel, and would none of my reproof:

²⁶därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

²⁶I also will laugh in your calamity, I will mock when your fear cometh;

²⁷ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

²⁷when your fear cometh as sudden destruction, and your calamity cometh as a whirlwind; when distress and anguish come upon you:

²⁸Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

²⁸-- then will they call upon me, but I will not answer; they will seek me early, and shall not find me.

²⁹Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

²⁹Because they hated knowledge, and did not choose the fear of Jehovah;

³⁰ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

³⁰they would none of my counsel, they despised all my reproof:

³¹därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

³¹therefore shall they eat of the fruit of their way, and be filled with their own devices.

³²Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

³²For the turning away of the simple shall slay them, and the prosperity of the foolish shall cause them to perish.

³³Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

³³But whoso hearkeneth unto me shall dwell safely, and shall be at rest from fear of evil.