1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
1Be not thou envious of evil men, neither desire to be with them;
2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
2for their heart studieth destruction, and their lips talk of mischief.
3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
3Through wisdom is a house built, and by understanding it is established;
4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
4and by knowledge are the chambers filled with all precious and pleasant substance.
5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
5A wise man is strong, and a man of knowledge increaseth strength.
6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
6For with good advice shalt thou make thy war; and in the multitude of counsellors there is safety.
7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
7Wisdom is too high for a fool: he will not open his mouth in the gate.
8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
8He that deviseth to do evil shall be called a master of intrigues.
9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
9The purpose of folly is sin, and the scorner is an abomination to men.
10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
10[If] thou losest courage in the day of trouble, thy strength is small.
11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
11Deliver them that are taken forth unto death, and withdraw not from them that stagger to slaughter.
12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
12If thou sayest, Behold, we knew it not, will not he that weigheth the hearts consider it? And he that preserveth thy soul, he knoweth it; and he rendereth to man according to his work.
13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
13Eat honey, my son, for it is good; and a honeycomb is sweet to thy taste:
14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
14so consider wisdom for thy soul; if thou hast found it, there shall be a result, and thine expectation shall not be cut off.
15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
15Lay not wait, O wicked [man], against the dwelling of the righteous; lay not waste his resting-place.
16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
16For the righteous falleth seven times, and riseth up again; but the wicked stumble into disaster.
17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
17Rejoice not when thine enemy falleth, and let not thy heart be glad when he stumbleth;
18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
18lest Jehovah see it, and it be evil in his sight, and he turn away his anger from him.
19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
19Fret not thyself because of evil-doers, [and] be not envious of the wicked:
20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
20for there shall be no future to the evil [man]; the lamp of the wicked shall be put out.
21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
21My son, fear Jehovah and the king: meddle not with them that are given to change.
22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
22For their calamity shall rise suddenly; and who knoweth the ruin of them both?
23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
23These things also come from the wise. It is not good to have respect of persons in judgment.
24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
24He that saith unto the wicked, Thou art righteous, peoples shall curse him, nations shall abhor him;
25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
25but to them that rebuke [him] shall be delight, and a good blessing cometh upon them.
26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
26He kisseth the lips who giveth a right answer.
27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
27Prepare thy work without, and put thy field in order, and afterwards build thy house.
28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
28Be not a witness against thy neighbour without cause; and wouldest thou deceive with thy lips?
29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
29Say not, I will do so to him as he hath done to me, I will render to the man according to his work.
30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
30I went by the field of a sluggard, and by the vineyard of a man void of understanding;
31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
31and lo, it was all grown over with thistles, and nettles had covered the face thereof, and its stone wall was broken down.
32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
32Then I looked, I took it to heart; I saw, I received instruction:
33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
33-- A little sleep, a little slumber, a little folding of the hands to rest!
34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
34So shall thy poverty come [as] a roving plunderer, and thy penury as an armed man.