¹Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

¹The words of king Lemuel, the prophecy that his mother taught him:

²Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

²What, my son? and what, O son of my womb? and what, O son of my vows?

³Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

³Give not thy strength unto women, nor thy ways to them that destroy kings.

⁴Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

⁴It is not for kings, Lemuel, it is not for kings to drink wine, nor for rulers [to say], Where is the strong drink?

⁵De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

⁵-- lest they drink and forget the law, and pervert the judgment of any of the children of affliction.

⁶Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

⁶Give strong drink unto him that is ready to perish, and wine unto the bitter of soul:

⁷Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

⁷let him drink, and forget his poverty, and remember his misery no more.

⁸Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

⁸Open thy mouth for the dumb, for the cause of all those that are left desolate.

⁹Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

⁹Open thy mouth, judge righteously, and minister justice to the afflicted and needy.

¹⁰En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

¹⁰Who can find a woman of worth? for her price is far above rubies.

¹¹På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

¹¹The heart of her husband confideth in her, and he shall have no lack of spoil.

¹²Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

¹²She doeth him good, and not evil, all the days of her life.

¹³Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

¹³She seeketh wool and flax, and worketh willingly with her hands.

¹⁴Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

¹⁴She is like the merchants' ships: she bringeth her food from afar;

¹⁵Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

¹⁵And she riseth while it is yet night, and giveth meat to her household, and the day's work to her maidens.

¹⁶Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

¹⁶She considereth a field, and acquireth it; of the fruit of her hands she planteth a vineyard.

¹⁷Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

¹⁷She girdeth her loins with strength, and maketh strong her arms.

¹⁸Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

¹⁸She perceiveth that her earning is good; her lamp goeth not out by night.

¹⁹Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

¹⁹She putteth her hands to the distaff, and her hands hold the spindle.

²⁰För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

²⁰She stretcheth out her hand to the afflicted, and she reacheth forth her hands to the needy.

²¹Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

²¹She is not afraid of the snow for her household; for all her household are clothed with scarlet.

²²Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

²²She maketh herself coverlets; her clothing is byssus and purple.

²³Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

²³Her husband is known in the gates, when he sitteth among the elders of the land.

²⁴Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

²⁴She maketh body linen and selleth it, and delivereth girdles unto the merchant.

²⁵Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

²⁵Strength and dignity are her clothing, and she laugheth [at] the coming day.

²⁶Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

²⁶She openeth her mouth with wisdom; and upon her tongue is the law of kindness.

²⁷Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

²⁷She surveyeth the ways of her household, and eateth not the bread of idleness.

²⁸Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

²⁸Her children rise up and call her blessed; her husband [also], and he praiseth her:

²⁹»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»

²⁹Many daughters have done worthily, but thou excellest them all.

³⁰Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

³⁰Gracefulness is deceitful and beauty is vain; a woman [that] feareth Jehovah, she shall be praised.

³¹Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

³¹Give her of the fruit of her hands, and let her own works praise her in the gates.