¹Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.

¹Wisdom hath built her house, she hath hewn out her seven pillars;

²Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord

²she hath slaughtered her cattle, she hath mingled her wine, she hath also prepared her table;

³Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:

³she hath sent forth her maidens: she crieth upon the summits of the high places of the city,

⁴»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

⁴Whoso is simple, let him turn in hither. To him that is void of understanding, she saith,

⁵»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.

⁵Come, eat ye of my bread, and drink of the wine that I have mingled.

⁶Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.

⁶Forsake follies and live, and go in the way of intelligence.

⁷(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.

⁷He that instructeth a scorner getteth to himself shame; and he that reproveth a wicked [man] [getteth] to himself a blot.

⁸Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.

⁸Reprove not a scorner, lest he hate thee; reprove a wise [man], and he will love thee.

⁹Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.

⁹Impart to a wise [man], and he will become yet wiser; teach a righteous [man], and he will increase learning.

¹⁰HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)

¹⁰The fear of Jehovah is the beginning of wisdom; and the knowledge of the Holy is intelligence.

¹¹Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.

¹¹For by me thy days shall be multiplied, and years of life shall be added to thee.

¹²Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»

¹²If thou art wise, thou shalt be wise for thyself; and if thou scornest, thou alone shalt bear it.

¹³En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.

¹³The foolish woman is clamorous; she is stupid, and knoweth nothing.

¹⁴Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,

¹⁴And she sitteth at the entry of her house, on a seat in the high places of the city,

¹⁵för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:

¹⁵to call passers-by who go right on their ways:

¹⁶»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:

¹⁶Whoso is simple, let him turn in hither. And to him that is void of understanding she saith,

¹⁷»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»

¹⁷Stolen waters are sweet, and the bread of secrecy is pleasant.

¹⁸han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ----

¹⁸But he knoweth not that the dead are there; [that] her guests are in the depths of Sheol.