¹En psalm av David; till åminnelse.

¹{A Psalm of David, to bring to remembrance.} Jehovah, rebuke me not in thy wrath; neither chasten me in thy hot displeasure.

²HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.

²For thine arrows stick fast in me, and thy hand cometh down upon me.

³Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

³There is no soundness in my flesh because of thine indignation; no peace in my bones, because of my sin.

⁴Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.

⁴For mine iniquities are gone over my head: as a heavy burden they are too heavy for me.

⁵Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.

⁵My wounds stink, they are corrupt, because of my foolishness.

⁶Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

⁶I am depressed; I am bowed down beyond measure; I go mourning all the day.

⁷Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

⁷For my loins are full of burning, and there is no soundness in my flesh.

⁸Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

⁸I am faint and broken beyond measure; I roar by reason of the agitation of my heart.

⁹Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

⁹Lord, all my desire is before thee, and my sighing is not hid from thee.

¹⁰Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

¹⁰My heart throbbeth, my strength hath left me; and the light of mine eyes, it also is no more with me.

¹¹Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

¹¹My lovers and mine associates stand aloof from my stroke; and my kinsmen stand afar off.

¹²Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

¹²And they that seek after my life lay snares [for me]; and they that seek my hurt speak mischievous things, and meditate deceits all the day long.

¹³Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

¹³But I, as a deaf [man], hear not; and am as a dumb man that openeth not his mouth.

¹⁴Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

¹⁴Yea, I am as a man that heareth not, and in whose mouth are no reproofs.

¹⁵ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.

¹⁵For in thee, Jehovah, do I hope: *thou* wilt answer, O Lord my God.

¹⁶Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.

¹⁶For I said, Let them not rejoice over me! When my foot slipped, they magnified [themselves] against me.

¹⁷Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

¹⁷For I am ready to halt, and my pain is continually before me.

¹⁸Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

¹⁸For I will declare mine iniquity, I am grieved for my sin.

¹⁹ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

¹⁹But mine enemies are lively, they are strong; and they that hate me wrongfully are multiplied:

²⁰Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

²⁰And they that render evil for good are adversaries unto me; because I pursue what is good.

²¹de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

²¹Forsake me not, Jehovah; O my God, be not far from me.

²²Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.

²²Make haste to help me, O Lord, my salvation.

²³Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.