¹En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

¹Al la homo apartenas la projektoj de la koro; Sed de la Eternulo venas la vortoj de la lango.

²Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

²CXiuj vojoj de la homo estas puraj en liaj okuloj; Sed la Eternulo esploras la spiritojn.

³Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

³Transdonu al la Eternulo viajn farojn; Tiam viaj entreprenoj staros forte.

⁴HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

⁴CXiu faro de la Eternulo havas sian celon; Ecx malvirtulo estas farita por tago de malbono.

⁵En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

⁵CXiu malhumilulo estas abomenajxo por la Eternulo; Kaj li certe ne restos ne punita.

⁶Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

⁶Per bono kaj vero pardonigxas peko; Kaj per timo antaux la Eternulo oni evitas malbonon.

⁷Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

⁷Kiam al la Eternulo placxas la vojoj de homo, Li ecx liajn malamikojn pacigas kun li.

⁸Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

⁸Pli bona estas malmulto, sed kun justeco, Ol granda profito, sed maljusta.

⁹Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

⁹La koro de homo pripensas sian vojon; Sed la Eternulo direktas lian iradon.

¹⁰Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

¹⁰Sorcxo estas sur la lipoj de regxo; Lia busxo ne peku cxe la jugxo.

¹¹Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

¹¹GXusta pesilo kaj gxustaj pesiltasoj estas de la Eternulo; CXiuj pezilsxtonoj en la sako estas Lia faro.

¹²En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

¹²Abomenajxo por regxoj estas fari maljustajxon; CXar per justeco staras fortike la trono.

¹³Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

¹³Al la regxoj placxas lipoj veramaj; Kaj ili amas tiun, kiu parolas la veron.

¹⁴Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

¹⁴Kolero de regxo estas kuriero de morto; Sed homo sagxa igas gxin pardoni.

¹⁵När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

¹⁵Luma vizagxo de regxo estas vivo; Kaj lia favoro estas kiel nubo kun printempa pluvo.

¹⁶Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

¹⁶Akiro de sagxeco estas multe pli bona ol oro; Kaj akiro de prudento estas preferinda ol argxento.

¹⁷De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

¹⁷La vojo de virtuloj evitas malbonon; Kiu gardas sian vojon, tiu konservas sian animon.

¹⁸Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

¹⁸Antaux la pereo iras fiereco; Kaj antaux la falo iras malhumileco.

¹⁹Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

¹⁹Pli bone estas esti humila kun malricxuloj, Ol dividi akiron kun fieruloj.

²⁰Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

²⁰Kiu prudente kondukas aferon, tiu trovos bonon; Kaj kiu fidas la Eternulon, tiu estas felicxa.

²¹Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

²¹Kiu havas prudentan koron, tiu estas nomata sagxulo; Kaj agrablaj paroloj plivalorigas la instruon.

²²En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

²²Sagxo estas fonto de vivo por sia posedanto; Sed la instruo de malsagxuloj estas malsagxeco.

²³Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

²³La koro de sagxulo prudentigas lian busxon, Kaj en lia busxo plivalorigxas la instruo.

²⁴Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

²⁴Agrabla parolo estas fresxa mielo, Dolcxa por la animo kaj saniga por la ostoj.

²⁵Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

²⁵Iufoje vojo sxajnas gxusta al homo, Kaj tamen gxia fino kondukas al la morto.

²⁶Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

²⁶Kiu laboras, tiu laboras por si mem; CXar lin devigas lia busxo.

²⁷Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

²⁷Malbona homo kauxzas malbonon; Kaj sur liaj lipoj estas kvazaux brulanta fajro.

²⁸En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

²⁸Malica homo disvastigas malpacon; Kaj kalumnianto disigas amikojn.

²⁹Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

²⁹Rabemulo forlogas sian proksimulon Kaj kondukas lin sur vojo malbona.

³⁰Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

³⁰Kiu faras signojn per la okuloj, tiu intencas malicon; Kiu faras signojn per la lipoj, tiu plenumas malbonon.

³¹En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

³¹Krono de gloro estas la grizeco; Sur la vojo de justeco gxi estas trovata.

³²Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

³²Pacienculo estas pli bona ol fortulo; Kaj kiu regas sian spiriton, tiu estas pli bona ol militakiranto de urbo.

³³Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

³³Sur la baskon oni jxetas loton; Sed gxia tuta decido estas de la Eternulo.