¹Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

¹Pli bona estas seka peco da pano, sed kun trankvileco, Ol domo plena de viando, kun malpaco.

²En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

²Sagxa sklavo regos super filo hontinda, Kaj dividos heredon kune kun fratoj.

³Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

³Fandujo estas por argxento, kaj forno por oro; Sed la korojn esploras la Eternulo.

⁴En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

⁴Malbonfaranto obeas malbonajn busxojn; Malveremulo atentas malpian langon.

⁵Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

⁵Kiu mokas malricxulon, tiu ofendas lian Kreinton; Kiu gxojas pri ies malfelicxo, tiu ne restos sen puno.

⁶De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

⁶Nepoj estas krono por maljunuloj; Kaj gloro por infanoj estas iliaj gepatroj.

⁷Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

⁷Al malsagxulo ne konvenas alta parolado, Kaj ankoraux malpli al nobelo mensogado.

⁸En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

⁸Donaco estas juvelo en la okuloj de sia mastro; Kien ajn li sin turnos, li sukcesos.

⁹Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

⁹Kiu kovras kulpon, tiu sercxas amikecon; Sed kiu reparolas pri la afero, tiu disigas amikojn.

¹⁰En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

¹⁰Pli efikas riprocxo cxe sagxulo, Ol cent batoj cxe malsagxulo.

¹¹Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

¹¹Malbonulo sercxas nur ribelon; Sed terura sendato estos sendita kontraux lin.

¹²Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

¹²Pli bone estas renkonti ursinon, al kiu estas rabitaj gxiaj infanoj, Ol malsagxulon kun lia malsagxeco.

¹³Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

¹³Kiu redonas malbonon por bono, El ties domo ne malaperos malbono.

¹⁴Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

¹⁴La komenco de malpaco estas kiel liberigo de akvo; Antaux ol gxi tro vastigxis, forlasu la malpacon.

¹⁵Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

¹⁵Kiu pravigas malvirtulon, kaj kiu malpravigas virtulon, Ambaux estas abomenajxo por la Eternulo.

¹⁶Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

¹⁶Por kio servas mono en la mano de malsagxulo? CXu por acxeti sagxon, kiam li prudenton ne havas?

¹⁷En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

¹⁷En cxiu tempo amiko amas, Kaj li farigxas frato en mizero.

¹⁸En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

¹⁸Homo malsagxa donas manon en manon, Kaj garantias por sia proksimulo.

¹⁹Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

¹⁹Kiu amas malpacon, tiu amas pekon; Kiu tro alte levas sian pordon, tiu sercxas pereon.

²⁰Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

²⁰Malica koro ne trovos bonon; Kaj kiu havas negxustan langon, tiu enfalos en malfelicxon.

²¹Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

²¹Kiu naskas malsagxulon, tiu havas cxagrenon; Kaj patro de malprudentulo ne havos gxojon.

²²Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

²²GXoja koro estas saniga; Kaj malgxoja spirito sekigas la ostojn.

²³Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

²³Kasxitajn donacojn akceptas malvirtulo, Por deklini la vojon de la justeco.

²⁴Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

²⁴Antaux la vizagxo de prudentulo estas sagxo; Sed la okuloj de malsagxulo estas en la fino de la tero.

²⁵En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

²⁵Filo malsagxa estas cxagreno por sia patro, Kaj malgxojo por sia patrino.

²⁶Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

²⁶Ne estas bone suferigi virtulon, Nek bati noblulon, kiu agas juste.

²⁷Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.

²⁷Kiu sxparas siajn vortojn, tiu estas prudenta; Kaj trankvilanimulo estas homo sagxa.

²⁸Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

²⁸Ecx malsagxulo, se li silentas, estas rigardata kiel sagxulo; Kaj kiel prudentulo, se li tenas fermita sian busxon.