¹Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

¹Mia filo! se vi garantiis por via proksimulo Kaj donis vian manon por aliulo,

²om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

²Tiam vi enretigxis per la vortoj de via busxo, Kaptigxis per la vortoj de via busxo.

³då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

³Tiam, mia filo, agu tiel kaj savigxu, CXar vi falis en la mano de via proksimulo: Iru, vigligxu, kaj petegu vian proksimulon;

⁴unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

⁴Ne lasu viajn okulojn dormi Kaj viajn palpebrojn dormeti;

⁵Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

⁵Savu vin, kiel gazelo, el la mano, Kaj kiel birdo el la mano de la birdokaptisto.

⁶Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

⁶Iru al la formiko, vi maldiligentulo; Rigardu gxian agadon, kaj sagxigxu.

⁷Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

⁷Kvankam gxi ne havas estron, Nek kontrolanton, nek reganton,

⁸dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

⁸GXi pretigas en la somero sian panon, GXi kolektas dum la rikolto sian mangxon.

⁹Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

⁹GXis kiam, maldiligentulo, vi kusxos? Kiam vi levigxos de via dormo?

¹⁰Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

¹⁰Iom da dormo, iom da dormeto, Iom da kunmeto de la manoj por kusxado;

¹¹så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

¹¹Kaj venos via malricxeco kiel rabisto, Kaj via senhaveco kiel viro armita.

¹²En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

¹²Homo sentauxga, homo malbonfarema, Iras kun busxo malica,

¹³som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

¹³Donas signojn per la okuloj, aludas per siaj piedoj, Komprenigas per siaj fingroj;

¹⁴Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

¹⁴Perverseco estas en lia koro, li intencas malbonon; En cxiu tempo li semas malpacon.

¹⁵Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

¹⁵Tial subite venos lia pereo; Li estos rompita subite, kaj neniu lin sanigos.

¹⁶Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

¹⁶Jen estas ses aferoj, kiujn la Eternulo malamas, Kaj sep, kiujn Li abomenegas.

¹⁷stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

¹⁷Arogantaj okuloj, mensogema lango, Kaj manoj, kiuj versxas senkulpan sangon,

¹⁸ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

¹⁸Koro, kiu preparas malbonfarajn intencojn, Piedoj, kiuj rapidas kuri al malbono,

¹⁹den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

¹⁹Falsa atestanto, kiu elspiras mensogojn; Kaj tiu, kiu semas malpacon inter fratoj.

²⁰Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

²⁰Konservu, mia filo, la ordonon de via patro, Kaj ne forjxetu la instruon de via patrino.

²¹Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

²¹Ligu ilin por cxiam al via koro, Volvu ilin sur vian kolon.

²²När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

²²Kiam vi iros, ili gvidos vin; Kiam vi kusxigxos, ili vin gardos; Kaj kiam vi vekigxos, ili parolos kun vi.

²³Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

²³CXar moralordono estas lumingo, kaj instruo estas lumo, Kaj edifaj predikoj estas vojo de vivo,

²⁴De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

²⁴Por gardi vin kontraux malbona virino, Kontraux glata lango de fremdulino.

²⁵Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

²⁵Ne deziregu en via koro sxian belecon, Kaj ne kaptigxu per sxiaj palpebroj.

²⁶Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

²⁶CXar la kosto de publikulino estas nur unu pano; Sed fremda edzino forkaptas la grandvaloran animon.

²⁷Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

²⁷CXu iu povas teni fajron en sia sino tiel, Ke liaj vestoj ne brulu?

²⁸Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

²⁸CXu iu povas marsxi sur ardantaj karboj, Ne bruligante siajn piedojn?

²⁹Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

²⁹Tiel ankaux estas kun tiu, kiu venas al la edzino de sia proksimulo; Neniu, kiu sxin ektusxas, restas sen puno.

³⁰Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

³⁰Oni ne faras grandan honton al sxtelanto, Se li sxtelas por sin satigi, kiam li malsatas;

³¹Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

³¹Kaj kiam oni lin kaptas, li pagas sepoble; La tutan havon de sia domo li fordonas.

³²Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

³²Sed kiu adultas kun virino, tiu estas sensagxa; Tiu, kiu faras tion, pereigas sian animon;

³³Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

³³Batojn kaj malhonoron li ricevas, Kaj lia honto ne elvisxigxas;

³⁴Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

³⁴CXar furiozas la jxaluzo de la edzo; Kaj li ne indulgas en la tempo de la vengxo.

³⁵lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.

³⁵Li rigardas nenian kompenson, Kaj li ne akceptas, se vi volas ecx multe donaci.