¹En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --

¹Kanto de suprenirado. De David. Se la Eternulo ne estus kun ni, Diru nun Izrael,

²om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,

²Se la Eternulo ne estus kun ni, Kiam homoj levigxis kontraux ni:

³då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;

³Tiam ili englutus nin vivajn, Kiam ekflamis kontraux ni ilia kolero;

⁴då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;

⁴Tiam dronigus nin akvo, torento kovrus nian animon;

⁵ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.

⁵Tiam kovrus nian animon pereiga akvo.

⁶Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!

⁶Benata estu la Eternulo, Kiu ne fordonis nin kiel rabakiron al iliaj dentoj.

⁷Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.

⁷Nia animo liberigxis, kiel birdo el la reto de kaptistoj; La reto dissxirigxis, kaj ni liberigxis.

⁸Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.

⁸Nia helpo estas en la nomo de la Eternulo, Kiu kreis la cxielon kaj la teron.