Svenska 1917

Esperanto

Psalms

56

1För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
1Al la hxorestro. Por Jonatelem-rehxokim. Verko de David, kiam kaptis lin la Filisxtoj en Gat. Korfavoru min, ho Dio, cxar homo volas min engluti, Dum la tuta tago malamiko min premas.
2Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
2Miaj malamikoj volas min engluti cxiutage, CXar multaj militas kontraux mi fiere.
3Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
3En la tago, kiam mi timas, Mi fidas Vin.
4Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
4Dion, kies vorton mi gloras, Tiun Dion mi fidas; mi ne timas: Kion karno faros al mi?
5Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
5Dum la tuta tago ili atakas miajn vortojn; CXiuj iliaj pensoj pri mi estas por malbono.
6Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
6Ili kolektigxas, embuskas, observas miajn pasxojn, Penante kapti mian animon.
7De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
7Por ilia malbonago repagu al ili, En kolero faligu la popolojn, ho Dio!
8Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
8Mian vagadon Vi kalkulis; Metu miajn larmojn en Vian felsakon, Ili estas ja en Via libro.
9Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
9Tiam miaj malamikoj returnigxos malantauxen en la tago, kiam mi vokos; Tion mi scias, ke Dio estas kun mi.
10Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
10Mi gloros vorton de Dio; Mi gloros vorton de la Eternulo.
11Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
11Dion mi fidas, mi ne timas: Kion faros al mi homo?
12På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
12Mi faris al Vi, ho Dio, promesojn, Mi plenumos al Vi dankoferojn.
13Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
13CXar Vi savis mian animon de la morto, Kaj miajn piedojn de falpusxigxo, Por ke mi iradu antaux Dio En la lumo de la vivo.
14Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.