¹För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.

¹Al la hxorestro. De David. Psalmo-kanto. Levigxu Dio, disjxetigxu Liaj malamikoj, Kaj forkuru Liaj malamantoj for de Li.

²Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.

²Kiel dispeligxas fumo, tiel Vi ilin dispelu; Kiel vakso fandigxas de fajro, tiel pereu la malvirtuloj antaux Dio.

³Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.

³Sed la virtuloj gxojos, gajos antaux Dio, Kaj triumfos gxojege.

⁴Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.

⁴Kantu al Dio, muziku al Lia nomo, Gloru la veturantan sur la nuboj; Lia nomo estas JAH; gxoju antaux Li.

⁵Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;

⁵Patro de la orfoj kaj jugxanto de la vidvinoj Estas Dio en Sia sankta logxejo.

⁶de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,

⁶Dio donas domon al soluloj, Elirigas malliberulojn en liberecon; Nur la ribeluloj restas en dezerto.

⁷en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.

⁷Ho Dio, kiam Vi iris antaux Via popolo, Kiam Vi pasxis en la dezerto, Sela.

⁸Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela,

⁸La tero tremis kaj la cxielo fandigxis de la vizagxo de Dio, Tiu Sinaj tremis de la vizagxo de Dio, Dio de Izrael.

⁹då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.

⁹Bonfaran pluvon Vi versxis, ho Dio, sur Vian heredon, Kaj kiam gxi perdis la fortojn, Vi gxin vigligis.

¹⁰Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.

¹⁰Via gento eklogxis tie; Vi pretigis per Via boneco cxion por la malricxulo, ho Dio.

¹¹Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.

¹¹Mia Sinjoro elparolas vorton; Kaj grandega estas la nombro de la anoncantinoj.

¹²Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:

¹²Regxoj de armeoj forkuras, forkuras; Kaj la hejmesidantino dividas akiron.

¹³»Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.

¹³Kiam vi kusxas inter brutejoj, La flugiloj de kolombo estas kovritaj de argxento, Kaj gxiaj plumoj de brilanta oro.

¹⁴Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.

¹⁴Kiam la Plejpotenculo dismetis regxojn sur la tero, GXi brilis kiel negxo sur Calmon.

¹⁵När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»

¹⁵Monto de Dio estas la monto Basxana, Monto multepinta estas la monto Basxana.

¹⁶Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.

¹⁶Kial vi, montoj multepintaj, envie rigardas la monton, Kiun Dio elektis, por sidi sur gxi, Kaj sur kiu la Eternulo logxos eterne?

¹⁷Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?

¹⁷Da veturiloj de Dio ekzistas multaj miloj da miloj; Inter ili estas mia Sinjoro sur la sankta Sinaj.

¹⁸Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

¹⁸Vi supreniris alten, alkondukis kaptitojn, Prenis donacojn de homoj, Kaj ecx ribeluloj povas logxi cxe la Eternulo, la Dio.

¹⁹Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.

¹⁹Glorata estu mia Sinjoro, cxiutage Li zorgas pri ni; Dio estas nia savo. Sela.

²⁰Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. Sela.

²⁰Dio estas por ni Dio de savo, Kaj la Eternulo, mia Sinjoro, savas de la morto.

²¹Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.

²¹Jes, Dio frakasas la kapon de Siaj malamikoj, La multeharan kranion de tiuj, kiuj obstinas en siaj pekoj.

²²Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.

²²Mia Sinjoro diris:El Basxan Mi alkondukos, Mi alkondukos el la profundeco de la maro;

²³Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,

²³Por ke vi trempu vian piedon en sango, Kaj la lango de viaj hundoj gxuu de viaj malamikoj.

²⁴så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»

²⁴Oni vidis Vian iron, ho Dio, La iron de mia Dio, mia Regxo, en la sanktejo.

²⁵Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.

²⁵Antauxe iris kantistoj, poste kordinstrumentistoj, En la mezo de knabinoj tamburinistinoj.

²⁶Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.

²⁶En la kunvenoj gloru Dion, mian Sinjoron, Vi, devenantoj de Izrael.

²⁷Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.

²⁷Tie estas Benjamen, la plej juna, ilia reganto; La princoj de Jehuda kaj iliaj amasoj; La princoj de Zebulun kaj de Naftali.

²⁸Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.

²⁸Via Dio destinis vian forton. Fortikigu, ho Dio, tion, kion Vi faris por ni.

²⁹Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.

²⁹Pro Via templo en Jerusalem La regxoj alportos al Vi donacojn.

³⁰I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.

³⁰Kvietigu la beston en la kanoj, La aron da bovoj kun la bovidoj, Popoloj, kiuj humiligxas pro pecoj da argxento. Li dispelas la popolojn, kiuj deziras batalojn.

³¹Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.

³¹Venos eminentuloj el Egiptujo; Etiopujo rapidos, por etendi siajn manojn al Dio.

³²De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.

³²Regnoj de la tero, kantu al Dio, Muziku al mia Sinjoro, Sela.

³³I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, Sela,

³³Kiu regas en la cxielo de la eternaj cxieloj. Jen Li tondras per Sia vocxo, forta vocxo.

³⁴honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.

³⁴Gloru la forton de Dio! Super Izrael estas Lia majesto, Kaj Lia potenco estas en la nuboj.

³⁵Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna.

³⁵Timinda Vi estas, ho Dio, en Via sanktejo. Li estas la Dio de Izrael, Li donas forton kaj potencon al la popolo. Glorata estu Dio.

³⁶Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!