¹En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.

¹Instruo de Asaf. Atentu, ho mia popolo, mian instruon; Klinu vian orelon al la paroloj de mia busxo.

²Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

²Mi malfermos per sentenco mian busxon; Mi eldiros enigmojn el tempo antikva.

³Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

³Kion ni auxdis kaj sciigxis, Kion rakontis al ni niaj patroj,

⁴det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.

⁴Tion ni ne kasxos antaux iliaj infanoj, Rakontante al venonta generacio la gloron de la Eternulo, Kaj Lian potencon, kaj Liajn miraklojn, kiujn Li faris.

⁵Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.

⁵Li starigis ateston en Jakob, Kaj en Izrael Li fiksis legxon, Pri kiu Li ordonis al niaj patroj, Ke ili sciigu gxin al siaj infanoj,

⁶Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

⁶Por ke sciu estonta generacio, la infanoj, kiuj naskigxos, Ili levigxu kaj rakontu al siaj infanoj.

⁷Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.

⁷Ili metu sian fidon sur Dion, Kaj ili ne forgesu la farojn de Dio, Kaj ili plenumu Liajn ordonojn;

⁸Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.

⁸Kaj ili ne estu, kiel iliaj patroj, Generacio ribela kaj perfida, Generacio, kiu ne estis firma per sia koro, Nek fidela al Dio per sia spirito.

⁹Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.

⁹La filoj de Efraim, armitaj, portantaj pafarkon, Turnigxis malantauxen en tago de batalo;

¹⁰De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

¹⁰Ili ne plenumis la interkonsenton de Dio, Kaj rifuzis sekvi Lian instruon;

¹¹De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.

¹¹Kaj ili forgesis Liajn farojn, Kaj Liajn miraklojn, kiujn Li aperigis al ili.

¹²Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.

¹²Antaux iliaj patroj Li faris miraklojn En la lando Egipta, sur la kampo Coan.

¹³Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.

¹³Li fendis la maron kaj pasigis ilin, Kaj starigis la akvon kvazaux muron;

¹⁴Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.

¹⁴Kaj Li kondukis ilin tage en nubo Kaj la tutan nokton en la lumo de fajro;

¹⁵Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

¹⁵Li fendis sxtonojn en la dezerto, Kaj trinkigis ilin kvazaux el granda abismo;

¹⁶Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.

¹⁶Li eligis riveretojn el roko, Kaj fluigis akvon kiel riverojn.

¹⁷Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

¹⁷Sed ili plue pekis antaux Li, CXagrenis la Plejaltulon en la dezerto;

¹⁸De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.

¹⁸Kaj ili incitis Dion en sia koro, Petante mangxon pro sia kaprico;

¹⁹Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?

¹⁹Kaj ili parolis kontraux Dio, Kaj diris:CXu Dio povas kovri tablon en la dezerto?

²⁰Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»

²⁰Jen Li frapis rokon, Kaj versxigxis akvo kaj ekfluis riveroj: CXu Li povas ankaux panon doni? CXu Li pretigos ankaux viandon por Sia popolo?

²¹Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,

²¹Tial la Eternulo, auxdinte, flamigxis; Kaj fajro ekbrulis kontraux Jakob, Kaj levigxis kolero kontraux Izrael;

²²eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.

²²CXar ili ne kredis je Dio Kaj ne fidis Lian savon.

²³Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;

²³Kaj Li ordonis el supre al la nuboj, Kaj Li malfermis la pordojn de la cxielo;

²⁴han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.

²⁴Kaj Li pluvigis al ili manaon, por mangxi, Kaj Li donis al ili cxielan grenon.

²⁵Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.

²⁵Panon de potenculoj cxiu mangxis; Li sendis al ili mangxon satege.

²⁶Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

²⁶Li kurigis tra la cxielo venton orientan, Kaj per Sia forto Li aperigis venton sudan;

²⁷Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;

²⁷Kaj Li pluvigis sur ilin viandon kiel polvon, Kaj flugilajn birdojn kiel apudmaran sablon;

²⁸han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.

²⁸Kaj Li faligis cxion mezen de ilia tendaro, CXirkauxe de iliaj logxejoj.

²⁹Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.

²⁹Kaj ili mangxis kaj tre satigxis; Kaj Li venigis al ili tion, kion ili deziris.

³⁰Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,

³⁰Sed kiam ili ankoraux ne forlasis sian deziron Kaj ilia mangxajxo estis ankoraux en ilia busxo,

³¹då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.

³¹La kolero de Dio venis sur ilin Kaj mortigis la plej eminentajn el ili, Kaj la junulojn de Izrael gxi faligis.

³²Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.

³²Malgraux cxio cxi tio ili plue ankoraux pekis Kaj ne kredis je Liaj mirakloj.

³³Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.

³³Kaj Li finigis iliajn tagojn en vanteco Kaj iliajn jarojn en teruro.

³⁴När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.

³⁴Kiam Li estis mortiganta ilin, tiam ili Lin eksercxis, Returnigxis kaj fervore vokis Dion;

³⁵De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;

³⁵Kaj ili rememoris, ke Dio estas ilia fortikajxo Kaj Dio la Plejalta estas ilia Liberiganto.

³⁶och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.

³⁶Sed ili flatis al Li per sia busxo, Kaj per sia lango ili mensogis al Li;

³⁷Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.

³⁷CXar ilia koro ne estis firma al Li, Kaj ili ne estis fidelaj en Lia interligo.

³⁸Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

³⁸Tamen Li, favorkora, pardonas pekon, kaj Li ne pereigas, Kaj Li ofte forklinis Sian koleron, Kaj Li ne eligis Sian tutan furiozon.

³⁹Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.

³⁹Kaj Li rememoris, ke ili estas karno, Vento, kiu iras kaj ne revenas.

⁴⁰Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!

⁴⁰Kiom da fojoj ili cxagrenis Lin en la dezerto Kaj indignigis Lin en la stepo!

⁴¹Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.

⁴¹Ripete ili incitadis Dion Kaj provokis la Sanktulon de Izrael.

⁴²De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,

⁴²Ili ne rememoris Lian manon, La tagon, en kiu Li liberigis ilin de premanto,

⁴³då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.

⁴³Kiam Li faris en Egiptujo Siajn signojn Kaj Siajn miraklojn sur la kampo Coan;

⁴⁴Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

⁴⁴Kiam Li sxangxis en sangon iliajn riverojn kaj torentojn, Ke ili ne povis trinki.

⁴⁵han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.

⁴⁵Li sendis sur ilin insektojn, kiuj ilin mangxis, Kaj ranojn, kiuj ilin pereigis;

⁴⁶Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

⁴⁶Iliajn produktojn de la tero Li fordonis al vermoj Kaj ilian laboron al akridoj;

⁴⁷han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;

⁴⁷Per hajlo Li batis iliajn vinberojn, Kaj iliajn sikomorojn per frosto;

⁴⁸han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.

⁴⁸Li elmetis al hajlo iliajn brutojn, Kaj iliajn pasxtatarojn al fulmo;

⁴⁹Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.

⁴⁹Li sendis sur ilin Sian flamantan koleron, Furiozon, malbenon, kaj mizeron, Tacxmenton da malbonaj angxeloj.

⁵⁰Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.

⁵⁰Li donis liberan vojon al Sia kolero, Ne sxirmis kontraux la morto ilian animon, Kaj ilian vivon Li transdonis al pesto;

⁵¹Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.

⁵¹Li mortigis cxiun unuenaskiton en Egiptujo, La komencajn fortojn en la tendoj de HXam.

⁵²Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

⁵²Kaj Li kondukis kiel sxafojn Sian popolon, Kaj Li kondukis ilin kiel pasxtataron tra la dezerto;

⁵³Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.

⁵³Li kondukis ilin en sendangxereco, kaj ili ne timis, Kaj iliajn malamikojn kovris la maro;

⁵⁴Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

⁵⁴Kaj Li venigis ilin al Sia sankta limo, Al tiu monto, kiun akiris Lia dekstra mano;

⁵⁵Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

⁵⁵Li forpelis antaux ili popolojn, Lote disdonis ilian heredon, Kaj logxigis en iliaj tendoj la tribojn de Izrael.

⁵⁶Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;

⁵⁶Sed ili incitis kaj cxagrenis Dion la Plejaltan, Kaj Liajn legxojn ili ne observis;

⁵⁷de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.

⁵⁷Ili defalis kaj perfidigxis, kiel iliaj patroj, Returnigxis, kiel malfidinda pafarko;

⁵⁸De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.

⁵⁸Ili kolerigis Lin per siaj altajxoj, Kaj per siaj idoloj ili Lin incitis.

⁵⁹Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.

⁵⁹Dio auxdis kaj flamigxis, Kaj forte ekindignis kontraux Izrael;

⁶⁰Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;

⁶⁰Li forlasis Sian logxejon en SXilo, La tendon, en kiu Li logxis inter la homoj;

⁶¹han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.

⁶¹Kaj Li fordonis en malliberecon Sian forton, Kaj Sian majeston en la manon de malamiko;

⁶²Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.

⁶²Kaj Li elmetis al glavo Sian popolon, Kaj kontraux Sia heredo Li flamigxis.

⁶³Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.

⁶³GXiajn junulojn formangxis fajro, Kaj gxiaj junulinoj ne estis prikantataj;

⁶⁴Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.

⁶⁴GXiaj pastroj falis de glavo, Kaj gxiaj vidvinoj ne ploris.

⁶⁵Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

⁶⁵Sed mia Sinjoro vekigxis kiel dormanto, Kiel fortulo, vigligita de vino.

⁶⁶Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.

⁶⁶Kaj Li batis gxiajn malamikojn malantauxen: Eternan malhonoron Li donis al ili.

⁶⁷Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.

⁶⁷Kaj Li malsxatis la tendon de Jozef, Kaj la tribon de Efraim Li ne elektis;

⁶⁸Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.

⁶⁸Sed Li elektis la tribon de Jehuda, La monton Cion, kiun Li ekamis;

⁶⁹Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

⁶⁹Kaj Li konstruis Sian sanktejon kiel monton, Kaj kiel la teron Li fortikigis gxin por cxiam.

⁷⁰Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

⁷⁰Kaj Li elektis Davidon, Sian sklavon, Kaj Li prenis lin el la staloj de sxafoj.

⁷¹Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.

⁷¹De apud la sxafinoj Li venigis lin, Por pasxti Lian popolon Jakob kaj Lian heredon Izrael.

⁷²Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.

⁷²Kaj li pasxtis ilin laux la fideleco de sia koro, Kaj per lertaj manoj li ilin kondukis.