1För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
1Al la hxorestro. Por sxosxanoj. Atesto de Asaf. Psalmo. Ho Pasxtisto de Izrael, auxskultu; Vi, kiu kondukas Jozefon, kiel sxafojn, Vi, kiu sidas sur keruboj, aperu!
2Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
2Antaux Efraim kaj Benjamen kaj Manase veku Vian forton, Kaj venu, por savi nin.
3Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
3Ho Dio, revenigu nin kaj lumigu Vian vizagxon, Por ke ni estu savitaj.
4Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
4Ho Eternulo, Dio Cebaot, GXis kiam Vi kolere repusxos la pregxon de Via popolo?
5HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
5Vi mangxigis al ili panon larman, Kaj Vi trinkigis al ili larmojn per granda mezuro.
6Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
6Vi faris nin objekto de disputo por niaj najbaroj; Kaj niaj malamikoj nin mokas.
7Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
7Ho Dio Cebaot! revenigu nin kaj lumigu Vian vizagxon, Por ke ni estu savitaj.
8Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
8Vinberbrancxon el Egiptujo Vi elportis, Vi forpelis popolojn kaj gxin plantis;
9Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
9Vi purigis lokon por gxi; Kaj gxi profundigis siajn radikojn kaj plenigis la tutan landon;
10Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
10Montojn kovris gxia ombro, Kaj gxiaj brancxoj farigxis kiel cedroj de Dio.
11Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
11GXi etendis siajn brancxojn gxis la maro Kaj siajn brancxetojn gxis la Rivero.
12det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
12Kial Vi detruis gxiajn barilojn, Ke cxiuj pasantoj gxin sxiras?
13Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
13Subfosas gxin arbara apro, Kaj kampa besto gxin mordas.
14Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
14Ho Dio Cebaot, returnigxu; Rigardu el la cxielo kaj vidu, kaj rememoru tiun vinbertrunkon,
15Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
15Kaj sxirmu tion, kion plantis Via dekstra mano, Kaj la kreskajxidon, kiun Vi fortikigis por Vi.
16Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
16GXi estas bruligita de fajro, krevinta; De Via minaca vizagxo ili pereis.
17Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
17Via brako estu super la viro de Via dekstra mano, Super la homido, kiun Vi fortikigis por Vi.
18Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
18Kaj ni ne foriros de Vi; Vivigu nin, kaj ni vokos Vian nomon.
19Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
19Ho Eternulo, Dio Cebaot! revenigu nin, lumigu Vian vizagxon, Por ke ni estu savitaj.
20HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.