¹Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.

¹Dio de vengxo, ho Eternulo, Dio de vengxo, aperu!

²Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.

²Levigxu, Jugxanto de la tero; Redonu la meritajxon al la fieruloj.

³Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?

³Kiel longe la malvirtuloj, ho Eternulo, Kiel longe la malvirtuloj triumfos?

⁴Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.

⁴Ili estas malhumilaj, parolas arogantajxon; Fanfaronas cxiuj malbonaguloj.

⁵Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.

⁵Vian popolon, ho Eternulo, ili premas, Kaj Vian heredon ili turmentas.

⁶Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.

⁶Vidvinon kaj fremdulon ili mortigas, Kaj orfojn ili bucxas.

⁷Och de säga: »HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke.»

⁷Kaj ili diras:La Eternulo ne vidas, Kaj la Dio de Jakob ne scias.

⁸Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?

⁸Komprenu, senprudentuloj en la popolo; Kaj vi, malsagxuloj, kiam vi sagxigxos?

⁹Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?

⁹CXu ne auxdas Tiu, kiu arangxis orelon? CXu ne vidas Tiu, kiu kreis okulon?

¹⁰Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?

¹⁰CXu ne punas la gxustiganto de la popoloj, Kiu instruas al homo scion?

¹¹HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.

¹¹La Eternulo scias la pensojn de homo, Ke ili estas vantaj.

¹²Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,

¹²Bone estas al la homo, kiun Vi, ho Eternulo, gxustigas, Kaj al kiu Vi instruas Vian legxon,

¹³för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.

¹³Por trankviligi lin en la malbonaj tagoj, GXis estos pretigita la foso por la malvirtulo.

¹⁴Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.

¹⁴CXar la Eternulo ne forpusxos Sian popolon, Kaj Sian heredon Li ne forlasos.

¹⁵Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.

¹⁵CXar jugxo revenos al vero, Kaj gxin sekvos cxiuj virtkoruloj.

¹⁶Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?

¹⁶Kiu helpas min kontraux malbonuloj? Kiu staras apud mi kontraux malbonaguloj?

¹⁷Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.

¹⁷Se la Eternulo ne estus mia helpanto, Mia animo preskaux kusxus jam silenta.

¹⁸När jag tänkte: »Min fot vacklar», då stödde mig din når, o HERRE:

¹⁸Kiam mi diris, ke mia piedo sxanceligxas, Via boneco, ho Eternulo, min subtenis.

¹⁹När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.

¹⁹Kiam mi havas interne multe da maltrankvilaj pensoj, Viaj konsoloj karesas mian animon.

²⁰Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,

²⁰CXu aligxos al Vi trono de maljusteco, Kiu arangxas maljustajxon en la nomo de la legxo?

²¹där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?

²¹Ili sin armas kontraux la animo de virtulo, Kaj sangon senkulpan ili akuzas.

²²Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.

²²Sed la Eternulo estos mia rifugxejo; Kaj mia Dio estos la roko de mia sxirmo.

²³Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.

²³Kaj Li redonos al ili por iliaj malbonagoj, Kaj por ilia malboneco Li ilin ekstermos; Ilin ekstermos la Eternulo, nia Dio.