1Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
1Semuanya itu pernah kulihat dan kudengar sendiri, dan sungguh-sungguh kufahami.
2Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
2Apa yang kamu tahu, aku pun tahu; jangan sangka aku kalah denganmu.
3Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
3Tetapi aku hendak bicara dengan Yang Mahakuasa; aku ingin membela perkaraku di hadapan Allah.
4Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
4Sebab kamu menutupi kebodohanmu dengan tipu, tak ubahnya seperti dukun-dukun palsu.
5Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
5Seandainya kamu tidak bicara, mungkin kamu dianggap bijaksana.
6Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
6Maka dengarkanlah bantahanku; perhatikanlah pembelaanku.
7Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
7Bolehkah demi Allah, kamu berdusta? Bolehkah kamu berbohong untuk kepentingan-Nya?
8Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
8Bolehkah kamu memihak Allah, dan membela-Nya sebagai pengacara?
9Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
9Jika Allah memeriksamu, akan baikkah hasilnya? Dapatkah kamu menipu-Nya seperti menipu manusia?
10Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
10Bila kamu memihak, walaupun dengan diam-diam, kamu akan dihukum Allah dengan kejam.
11Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
11Apakah keagungan Allah tidak mengejutkan jiwamu? Apakah dahsyat-Nya tidak mengecutkan hatimu?
12Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
12Segala nasihatmu seperti debu yang tak berfaedah; pembelaanmu seperti tanah lempung yang mudah pecah.
13Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
13Sebab itu diamlah, biarlah aku bicara! Aku tak perduli bagaimana pun akibatnya!
14Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
14Aku siap mempertaruhkan nyawa!
15Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
15Aku nekad sebab sudah putus asa! Jika Allah hendak membunuhku, aku berserah saja, namun akan kubela kelakuanku di hadapan-Nya.
16Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
16Mungkin karena keberanianku itu aku selamat, sebab orang jahat tak akan berani menghadap Allah!
17Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
17Sekarang dengarlah baik-baik perkataanku; perhatikanlah keteranganku.
18Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
18Perkaraku sudah siap kukemukakan; aku yakin, tak dapat aku dipersalahkan!
19Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
19TUHAN, jika Engkau datang dan menuduh aku, aku akan diam dan menunggu ajalku.
20Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
20Tapi kabulkanlah dua permohonanku ini, supaya aku berani menghadap-Mu lagi:
21din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
21berhentilah menyiksa aku, dan janganlah Kautimpa aku dengan kedahsyatan-Mu!
22Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
22Bicaralah, maka akan kuberi jawaban. Atau biarlah aku bicara, lalu berilah balasan!
23Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
23Berapa banyak salah dan dosa yang kulakukan? Segala pelanggaranku hendaknya Kausebutkan!
24Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
24Mengapa Kau menghindar dan menyingkir daripadaku? Apa sebabnya Kauanggap aku sebagai musuh-Mu?
25Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
25Aku hanya daun yang gugur kena angin lalu, masakan Kaugentarkan aku! Aku hanya jerami yang kering dan layu, mana boleh Kaukejar-kejar aku!
26Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
26Kautentukan nasib yang pahit bagiku; Kaubalaskan kesalahanku di masa mudaku.
27du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
27Kakiku Kauikat dengan rantai besi; segala gerak-gerikku Kauawasi. Bahkan telapak kakiku, tak lepas dari pandangan-Mu.
28Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
28Maka aku menjadi rapuh seperti kayu yang busuk; seperti kain dimakan ngengat aku menjadi lapuk.