1Av David; en psalm. Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå.
1Mazmur Daud. Milik Tuhanlah bumi seisinya, dunia dan semua yang mendiaminya.
2Ty han är den som har lagt hennes grund på haven, den som på strömmarna har berett henne fäste.
2Ia meletakkan dasarnya di atas lautan, dan menegakkannya di atas air yang dalam.
3Vem får gå upp på HERRENS berg, och vem får träda in i hans helgedom?
3Siapakah yang boleh naik ke Bukit TUHAN, dan masuk ke dalam Rumah-Nya?
4Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn och den som icke svär falskt.
4Orang yang tidak bercela pikiran dan perbuatannya, yang tidak bersumpah palsu dan tidak menyembah berhala.
5Han skall undfå välsignelse av HERREN och rättfärdighet av sin frälsnings Gud.
5Dialah yang akan diberkati dan diselamatkan TUHAN, dan dinyatakan tidak bersalah oleh Allah.
6Sådant är det släkte som frågar efter honom; de som söka ditt ansikte, de äro Jakobs barn. Sela.
6Begitulah orang yang datang menghadap Allah, yang datang menyembah Allah Yakub.
7Höjen, I portar, edra huvuden, höjen eder, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin.
7Bukalah lebar-lebar gerbang tua, supaya masuk Raja yang mulia.
8Vem är då ärans konung? Det är HERREN, stark och väldig, HERREN, väldig i strid.
8Siapakah Raja yang mulia? Dialah TUHAN yang perkasa; TUHAN yang penuh kuasa, yang jaya dalam peperangan.
9Höjen, I portar, edra huvuden, höjen dem, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin.
9Bukalah lebar-lebar gerbang tua, supaya masuk Raja yang mulia.
10Vem är då denne ärans konung? Det är HERREN Sebaot; han är ärans konung. Sela.
10Siapakah Raja yang mulia? TUHAN Yang Mahakuasa, Dialah Raja yang mulia!