¹En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.

¹Nyanyian pengajaran Asaf. Dengarlah ajaranku, hai bangsaku, perhatikanlah kata-kataku.

²Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

²Aku mau mengucapkan pepatah dan perumpamaan, dan menerangkan teka-teki zaman dahulu,

³Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

³hal-hal yang kami dengar dan kami terima, yang dikisahkan oleh nenek moyang kami.

⁴det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.

⁴Kami tak mau merahasiakannya terhadap anak-anak kami; kami mau mewartakan kepada angkatan yang kemudian tentang kuasa TUHAN dan karya-karya-Nya yang besar, serta perbuatan-perbuatan-Nya yang ajaib.

⁵Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.

⁵Kepada bangsa Israel Ia memberi hukum-Nya, dan kepada keturunan Yakub perintah-Nya. Ia menyuruh nenek moyang kita mengajarkannya kepada anak-anak mereka,

⁶Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

⁶supaya angkatan berikut mengenal-Nya, lalu meneruskannya kepada anak-anak mereka.

⁷Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.

⁷Dengan demikian mereka juga akan menaruh harapannya kepada Allah, dan tidak melupakan perbuatan-Nya, tetapi selalu taat pada perintah-Nya,

⁸Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.

⁸supaya mereka tidak seperti nenek moyang mereka yang suka memberontak dan mendurhaka; angkatan yang goyah imannya, dan tidak setia kepada Allah.

⁹Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.

⁹Suku Efraim yang bersenjatakan panah dan busur, melarikan diri pada waktu bertempur.

¹⁰De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

¹⁰Mereka melanggar perjanjian Allah dengan mereka, dan tak mau taat kepada hukum-Nya.

¹¹De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.

¹¹Mereka lupa akan perbuatan-perbuatan-Nya, dan hal-hal ajaib yang dinyatakan-Nya kepada mereka.

¹²Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.

¹²Di depan leluhur mereka, Allah membuat keajaiban di negeri Mesir, di dataran Zoan.

¹³Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.

¹³Ia membelah laut, lalu menyeberangkan mereka; air ditegakkan-Nya seperti bendungan.

¹⁴Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.

¹⁴Ia menuntun mereka dengan awan di waktu siang dan dengan terang api sepanjang malam.

¹⁵Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

¹⁵Ia membelah gunung batu di padang gurun, dan memberi mereka minum berlimpah-limpah.

¹⁶Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.

¹⁶Bukit batu disuruh-Nya mengeluarkan air, lalu mengalirlah air seperti sungai.

¹⁷Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

¹⁷Tetapi mereka terus berdosa terhadap Allah, di gurun mereka berontak terhadap Yang Mahatinggi.

¹⁸De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.

¹⁸Mereka sengaja mencobai Allah, dengan menuntut makanan yang mereka inginkan.

¹⁹Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?

¹⁹Mereka melawan Allah dengan berkata, "Sanggupkah Allah memberi kita makan di padang gurun?

²⁰Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»

²⁰Memang Ia memukul gunung batu yang keras, sehingga air mengalir dengan deras. Tapi dapatkah Ia juga menyediakan roti dan memberi daging kepada umat-Nya?"

²¹Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,

²¹Mendengar itu, Allah marah dan menyerang umat-Nya dengan api; kemarahan-Nya terhadap mereka semakin menjadi,

²²eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.

²²sebab mereka tidak percaya kepada Allah, pada kuasa-Nya yang dapat menyelamatkan mereka.

²³Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;

²³Meskipun begitu Ia memerintahkan langit untuk membuka pintu-pintunya.

²⁴han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.

²⁴Ia menurunkan gandum dari surga, manna untuk makanan mereka.

²⁵Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.

²⁵Ia memberi mereka makanan berlimpah; mereka makan roti malaikat.

²⁶Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

²⁶Ia juga menyuruh angin timur bertiup; oleh kuasa-Nya angin selatan berembus.

²⁷Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;

²⁷Ia menurunkan burung-burung bagi umat-Nya, jumlahnya seperti pasir tidak terhitung.

²⁸han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.

²⁸Dijatuhkan-Nya burung-burung itu di perkemahan di sekeliling tempat mereka berdiam.

²⁹Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.

²⁹Lalu makanlah mereka sampai kenyang, sebab Allah telah memberi apa yang mereka inginkan.

³⁰Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,

³⁰Tapi nafsu mereka belum juga terpuaskan; jadi sementara mereka masih makan,

³¹då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.

³¹Allah menjadi marah dan melawan mereka; dibunuh-Nya orang-orang Israel yang muda dan perkasa.

³²Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.

³²Meskipun begitu umat-Nya tetap berdosa, keajaiban-keajaiban-Nya tidak membuat mereka percaya.

³³Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.

³³Maka Allah mengakhiri hidup mereka seperti napas, tahun-tahun mereka habis dalam ketakutan.

³⁴När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.

³⁴Tiap kali Allah membunuh beberapa di antara mereka, yang lain menyesal dan kembali kepada-Nya.

³⁵De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;

³⁵Mereka ingat bahwa Allah pelindung mereka, dan bahwa Yang Mahatinggi penyelamat mereka.

³⁶och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.

³⁶Tetapi mereka membohongi Dia, ucapan-ucapan mereka dusta belaka.

³⁷Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.

³⁷Mereka tidak setia kepada-Nya dan tidak berpegang pada perjanjian-Nya.

³⁸Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

³⁸Tapi Allah mengasihani dan mengampuni umat-Nya, dan tidak membinasakan mereka. Berkali-kali Ia menahan kemarahan-Nya, dan tidak melampiaskan murka-Nya.

³⁹Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.

³⁹Ia ingat bahwa mereka hanya makhluk yang fana, seperti angin yang lewat dan tidak kembali.

⁴⁰Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!

⁴⁰Betapa sering mereka berontak terhadap Dia, dan menyakiti hati-Nya sewaktu di padang gurun.

⁴¹Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.

⁴¹Berulang kali mereka mencobai Allah, menyusahkan Yang Kudus, Allah Israel.

⁴²De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,

⁴²Mereka tidak ingat akan kekuasaan-Nya, akan hari Ia membebaskan mereka dari lawan,

⁴³då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.

⁴³ketika Ia membuat keajaiban-keajaiban di Mesir, dan mujizat-mujizat di padang Zoan.

⁴⁴Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

⁴⁴Sungai-sungai mereka diubah-Nya menjadi darah, sehingga mereka tak dapat meminum airnya.

⁴⁵han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.

⁴⁵Ia menyiksa mereka dengan lalat yang banyak, dan membiarkan tanah mereka dimusnahkan katak.

⁴⁶Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

⁴⁶Ia mendatangkan ulat dan belalang, yang menghabiskan panen dan hasil ladang.

⁴⁷han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;

⁴⁷Ia merusakkan pohon anggur mereka dengan hujan batu, dan pohon-pohon ara mereka dengan embun beku.

⁴⁸han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.

⁴⁸Ia membiarkan hujan es menimpa ternak mereka, dan halilintar menyambar hewan-hewan mereka.

⁴⁹Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.

⁴⁹Ia melampiaskan kemarahan-Nya yang menyala-nyala dengan mengutus sepasukan malaikat maut yang membuat mereka putus asa.

⁵⁰Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.

⁵⁰Ia tidak menahan kemarahan-Nya atau menyayangi hidup mereka, tetapi membinasakan mereka dengan penyakit sampar.

⁵¹Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.

⁵¹Ia membunuh anak laki-laki yang sulung dalam setiap keluarga orang Mesir.

⁵²Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

⁵²Lalu Ia memimpin umat-Nya seperti kawanan domba, dan menuntun mereka melalui padang gurun.

⁵³Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.

⁵³Dalam bimbingan-Nya mereka aman dan tidak takut, sedang musuh mereka tenggelam dalam laut.

⁵⁴Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

⁵⁴Lalu umat-Nya dibawa-Nya ke tanah-Nya yang suci, ke pegunungan yang direbut-Nya sendiri.

⁵⁵Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

⁵⁵Di depan umat-Nya Ia mengusir penduduk di situ lalu dibagi-bagikan-Nya negeri itu kepada semua suku bangsa Israel, umat-Nya, sehingga mereka dapat mendiami kemah-kemah musuh.

⁵⁶Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;

⁵⁶Tetapi mereka berontak dan menguji Allah Yang Mahatinggi, perintah-perintah-Nya tidak mereka taati.

⁵⁷de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.

⁵⁷Mereka berkhianat seperti leluhur mereka, dan tak dapat dipercaya seperti busur yang bengkok.

⁵⁸De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.

⁵⁸Mereka menantang Allah dengan tempat penyembahan berhala, dan membuat Ia cemburu dengan patung-patung mereka.

⁵⁹Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.

⁵⁹Melihat itu, Allah sangat marah, dan menolak mereka mentah-mentah.

⁶⁰Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;

⁶⁰Ia meninggalkan kemah-Nya di Silo, tempat kediaman-Nya di antara manusia.

⁶¹han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.

⁶¹Ia membiarkan Peti Perjanjian-Nya ditawan; lambang kemuliaan-Nya direbut lawan.

⁶²Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.

⁶²Ia marah kepada umat-Nya, milik pusaka-Nya, dan membiarkan mereka dibunuh dengan pedang.

⁶³Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.

⁶³Pemuda-pemuda mereka dimakan api; tak ada yang mengawini gadis-gadis mereka.

⁶⁴Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.

⁶⁴Imam-imam mereka dibunuh dengan pedang, janda-janda mereka tak dapat meratap.

⁶⁵Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

⁶⁵Maka TUHAN bangkit seperti orang bangun tidur, seperti orang kuat sehabis minum anggur.

⁶⁶Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.

⁶⁶Ia memukul mundur lawan-Nya, dan mengalahkan mereka untuk selama-lamanya.

⁶⁷Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.

⁶⁷Tetapi Ia menolak keturunan Yusuf dan tidak memilih suku Efraim.

⁶⁸Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.

⁶⁸Yang dipilih-Nya ialah suku Yehuda, dan Bukit Sion yang dicintai-Nya.

⁶⁹Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

⁶⁹Ia membangun Rumah-Nya seperti kediaman-Nya di surga, dan seperti bumi, kukuh untuk selama-lamanya.

⁷⁰Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

⁷⁰Ia memilih Daud hamba-Nya, dan mengambil dia dari kawanan ternak,

⁷¹Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.

⁷¹dari tempat Ia memelihara induk domba, untuk menggembalakan Israel umat-Nya.

⁷²Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.

⁷²Daud memelihara mereka dengan tulus ikhlas, dan membimbing mereka dengan cakap.