1För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
1Untuk pemimpin kor. Menurut: Yedutun. Mazmur Asaf. (77-2) Dengan nyaring aku berseru kepada Allah; dengan nyaring aku berseru, dan Ia mendengar aku.
2Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
2(77-3) Di waktu kesesakan aku berdoa kepada TUHAN; sepanjang malam kuangkat tanganku kepada-Nya tanpa jemu, tetapi hatiku tak mau dihibur.
3På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
3(77-4) Bila aku ingat Allah, aku mengaduh, bila aku merenung, hatiku semakin lesu.
4Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.
4(77-5) TUHAN membuat aku tak bisa tidur di waktu malam, aku gelisah sehingga tak dapat berbicara.
5Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
5(77-6) Kupikirkan hari-hari yang lampau, kuingat-ingat dan kurenungkan tahun-tahun yang silam.
6Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
6(77-7) Di waktu malam aku berpikir-pikir, dan bertanya-tanya dalam hati,
7Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
7(77-8) "Untuk selamanyakah TUHAN menolak dan tidak berkenan lagi?
8Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
8(77-9) Apakah Ia sudah berhenti mengasihi kami? Tidakkah Ia memenuhi janji-Nya lagi?
9Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
9(77-10) Sudah lupakah Allah untuk mengasihani? Marahkah Ia, sehingga tidak berbelaskasihan lagi?"
10Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.
10(77-11) Lalu aku berkata, "Inilah yang menyakiti hatiku, bahwa Yang Mahatinggi tidak berkuasa lagi."
11Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
11(77-12) Aku mau mengingat perbuatan-perbuatan-Mu TUHAN, mengenang keajaiban-keajaiban-Mu di zaman dahulu.
12Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
12(77-13) Aku mau merenungkan segala yang Kaulakukan, dan memikirkan karya-karya-Mu yang hebat.
13jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
13(77-14) Ya Allah, segala perbuatan-Mu suci, siapakah sebesar Allah kami?
14Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
14(77-15) Engkaulah Allah yang melakukan keajaiban, kuasa-Mu telah Kaunyatakan di antara bangsa-bangsa.
15Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
15(77-16) Dengan kekuatan-Mu Kaubebaskan umat-Mu, keturunan Yakub dan Yusuf.
16Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.
16(77-17) Melihat Engkau, ya Allah, air menjadi gentar, ya, dasar laut pun gemetar.
17Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
17(77-18) Awan mencurahkan hujan, guntur mengguruh; halilintar menyambar ke segala arah.
18Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
18(77-19) Guntur menggelegar, kilat berpijar, bumi goncang dan gemetar.
19Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
19(77-20) Engkau berjalan melalui ombak, mengarungi lautan, tetapi jejak-Mu tak tampak.
20Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
20(77-21) Seperti gembala Engkau menuntun umat-Mu, dengan perantaraan Musa dan Harun.
21Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.