¹Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

¹Proverbi di Salomone, figliuolo di Davide, re d’Israele;

²Av dem kan man lära vishet och tukt,

²perché l’uomo conosca la sapienza e l’istruzione, e intenda i detti sensati;

³så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

³perché riceva istruzione circa l’assennatezza, la giustizia, l’equità, la dirittura;

⁴De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

⁴per dare accorgimento ai semplici, e conoscenza e riflessione al giovane.

⁵Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

⁵Il savio ascolterà, e accrescerà il suo sapere; l’uomo intelligente ne ritrarrà buone direzioni

⁶Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

⁶per capire i proverbi e le allegorie, le parole dei savi e i loro enigmi.

⁷HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

⁷Il timore dell’Eterno è il principio della scienza; gli stolti disprezzano la sapienza e l’istruzione.

⁸Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

⁸Ascolta, figliuol mio, l’istruzione di tuo padre e non ricusare l’insegnamento di tua madre;

⁹Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

⁹poiché saranno una corona di grazia sul tuo capo, e monili al tuo collo.

¹⁰Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

¹⁰Figliuol mio, se i peccatori ti vogliono sedurre, non dar loro retta.

¹¹Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

¹¹Se dicono: "Vieni con noi; mettiamoci in agguato per uccidere; tendiamo insidie senza motivo all’innocente;

¹²såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

¹²inghiottiamoli vivi, come il soggiorno de’ morti, e tutt’interi come quelli che scendon nella fossa;

¹³allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

¹³noi troveremo ogni sorta di beni preziosi, empiremo le nostre case di bottino;

¹⁴dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

¹⁴tu trarrai a sorte la tua parte con noi, non ci sarà fra noi tutti che una borsa sola"

¹⁵då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

¹⁵figliuol mio, non t’incamminare con essi; trattieni il tuo piè lungi dal loro sentiero;

¹⁶ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

¹⁶poiché i loro piedi corrono al male ed essi s’affrettano a spargere il sangue.

¹⁷Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

¹⁷Si tende invano la rete dinanzi a ogni sorta d’uccelli;

¹⁸Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

¹⁸ma costoro pongono agguati al loro proprio sangue, e tendono insidie alla stessa loro vita.

¹⁹Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

¹⁹Tal è la sorte di chiunque è avido di guadagno; esso toglie la vita a chi lo possiede.

²⁰Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

²⁰La sapienza grida per le vie, fa udire la sua voce per le piazze;

²¹I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

²¹nei crocicchi affollati ella chiama, all’ingresso delle porte, in città, pronunzia i suoi discorsi:

²²Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

²²"Fino a quando, o scempi, amerete la scempiaggine? fino a quando gli schernitori prenderanno gusto a schernire e gli stolti avranno in odio la scienza?

²³Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

²³Volgetevi a udire la mia riprensione; ecco, io farò sgorgare su voi lo spirito mio, vi farò conoscere le mie parole…

²⁴Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

²⁴Ma poiché, quand’ho chiamato avete rifiutato d’ascoltare, quand’ho steso la mano nessun vi ha badato,

²⁵eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

²⁵anzi avete respinto ogni mio consiglio e della mia correzione non ne avete voluto sapere,

²⁶därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

²⁶anch’io mi riderò delle vostre sventure, mi farò beffe quando lo spavento vi piomberà addosso;

²⁷ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

²⁷quando lo spavento vi piomberà addosso come una tempesta quando la sventura v’investirà come un uragano, e vi cadranno addosso la distretta l’angoscia.

²⁸Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

²⁸Allora mi chiameranno, ma io non risponderò; mi cercheranno con premura ma non mi troveranno.

²⁹Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

²⁹Poiché hanno odiato la scienza e non hanno scelto il timor dell’Eterno

³⁰ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

³⁰e non hanno voluto sapere dei miei consigli e hanno disdegnato ogni mia riprensione,

³¹därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

³¹si pasceranno del frutto della loro condotta, e saranno saziati dei loro propri consigli.

³²Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

³²Poiché il pervertimento degli scempi li uccide, e lo sviarsi degli stolti li fa perire;

³³Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

³³ma chi m’ascolta se ne starà al sicuro, sarà tranquillo, senza paura d’alcun male".