¹Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

¹E’ meglio un tozzo di pan secco con la pace, che una casa piena di carni con la discordia.

²En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

²Il servo sagace dominerà sul figlio che fa onta, e avrà parte all’eredità insieme coi fratelli.

³Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

³La coppella è per l’argento e il fornello per l’oro, ma chi prova i cuori è l’Eterno.

⁴En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

⁴Il malvagio dà ascolto alle labbra inique, e il bugiardo dà retta alla cattiva lingua.

⁵Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

⁵Chi beffa il povero oltraggia Colui che l’ha fatto; chi si rallegra dell’altrui sventura non rimarrà impunito.

⁶De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

⁶I figliuoli de’ figliuoli son la corona de’ vecchi, e i padri son la gloria dei loro figliuoli.

⁷Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

⁷Un parlar solenne non s’addice all’uomo da nulla; quanto meno s’addicono ad un principe labbra bugiarde!

⁸En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

⁸Il regalo è una pietra preziosa agli occhi di chi lo possiede; dovunque si volga, egli riesce.

⁹Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

⁹Chi copre i falli si procura amore, ma chi sempre vi torna su, disunisce gli amici migliori.

¹⁰En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

¹⁰Un rimprovero fa più impressione all’uomo intelligente, che cento percosse allo stolto.

¹¹Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

¹¹Il malvagio non cerca che ribellione, ma un messaggero crudele gli sarà mandato contro.

¹²Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

¹²Meglio imbattersi in un’orsa derubata dei suoi piccini, che in un insensato nella sua follia.

¹³Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

¹³Il male non si dipartirà dalla casa di chi rende il male per il bene.

¹⁴Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

¹⁴Cominciare una contesa è dar la stura all’acqua; perciò ritirati prima che la lite s’inasprisca.

¹⁵Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

¹⁵Chi assolve il reo e chi condanna il giusto sono ambedue in abominio all’Eterno.

¹⁶Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

¹⁶A che serve il danaro in mano allo stolto? ad acquistar saviezza?… Ma se non ha senno!

¹⁷En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

¹⁷L’amico ama in ogni tempo; è nato per essere un fratello nella distretta.

¹⁸En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

¹⁸L’uomo privo di senno dà la mano e fa sicurtà per altri davanti al suo prossimo.

¹⁹Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

¹⁹Chi ama le liti ama il peccato; chi alza troppo la sua porta, cerca la rovina.

²⁰Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

²⁰Chi ha il cuor falso non trova bene, e chi ha la lingua perversa cade nella sciagura.

²¹Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

²¹Chi genera uno stolto ne avrà cordoglio, e il padre dell’uomo da nulla non avrà gioia.

²²Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

²²Un cuore allegro è un buon rimedio, ma uno spirito abbattuto secca l’ossa.

²³Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

²³L’empio accetta regali di sottomano per pervertire le vie della giustizia.

²⁴Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

²⁴La sapienza sta dinanzi a chi ha intelligenza, ma gli occhi dello stolto vagano agli estremi confini della terra.

²⁵En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

²⁵Il figliuolo stolto è il cordoglio del padre e l’amarezza di colei che l’ha partorito.

²⁶Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

²⁶Non è bene condannare il giusto, foss’anche ad un’ammenda, né colpire i principi per la loro probità.

²⁷Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.

²⁷Chi modera le sue parole possiede la scienza, e chi ha lo spirito calmo è un uomo prudente.

²⁸Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

²⁸Anche lo stolto, quando tace, passa per savio; chi tien chiuse le labbra è uomo intelligente.