¹Därefter tog Job till orda och sade:

¹[Ny teny navalin'i Joba] Dia namaly Joba ka nanao hoe:

²Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.

²Mihainoa dia mihainoa ny teniko, Ary aoka izany no ho fampiononanareo ahy.

³Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.

³Mandefera amiko ianareo, fa mba hiteny kosa aho izao; Ary rehefa tapitra ny teniko, dia mandatsalatsà ihany indray ianareo.

⁴Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?

⁴Raha ny amiko, moa ny ataon'ny olona va no itarainako? Ary raha izany, nahoana no hahalefitra ny fanahiko?

⁵Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.

⁵Jereo aho, dia aoka ho talanjona ianareo, ary mitampena vava.

⁶Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.

⁶Eny, raha mahatsiaro izany aho, dia raiki-tahotra, sady toran-kovitra ny tenako:

⁷Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?

⁷Nahoana no velona ny ratsy fanahy ka sady tratrantitra no be hery?

⁸De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.

⁸Ny zanany koa mitomoetra tsara eo anatrehany, ary ny zafiny eo anoloany.

⁹Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.

⁹Ny ankohonany miadana ka tsy manan-tahotra, ary ny tsorakazon'Andriamanitra tsy mamely azy.

¹⁰När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.

¹⁰Ny ombilahiny mampiteraka ka mahavanona; Ny ombivaviny miteraka ka tsy mamotsotra.

¹¹Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.

¹¹Mamoaka ny zanany madinika toy ny ondry aman'osy izy, ka mikoriana ny zanany.

¹²De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.

¹²Mihoby mitondra ampongatapaka sy lokanga izy ary mifaly amin'ny feon-tsodina.

¹³De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid.

¹³Mandany ny androny amin'ny fahafinaretana izy; Amin'ny indray mipi-maso monja no idinany any amin'ny fiainan-tsi-hita.[Heb. Sheola]

¹⁴Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.

¹⁴Kanefa anie ireo no manao amin'Andriamanitra hoe: Mialà aminay! Fa tsy mba irinay ny hahalala ny lalanao.

¹⁵Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»

¹⁵Zinona izay Tsitoha, no hotompoinay? Ary inona no soa ho azonay, raha mivavaka aminy?

¹⁶Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!

¹⁶Indro, tsy avy amin'ny tenany ihany ny fahafinaretany! Ho lavitra ahy anie ny fisainan'ny ratsy fanahy![Heb. tsy eo an-tànany]

¹⁷Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?

¹⁷Indraindray foana no mba maty ny jiron'ny ratsy fanahy, sy tonga ny loza manjo azy. Ary amelaran'Andriamanitra fandrika ireny noho ny fahatezerany,[Na: izaran'Andriamanitra fahoriana ho an'ireny]

¹⁸De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.

¹⁸Ka tonga tahaka ny mololo voatetika indaosin'ny rivotra izy sy tahaka ny akofa entin'ny tafio-drivotra.

¹⁹»Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.

¹⁹Andriamanitra, hoy ianareo, mbola hampijaly ny zanany noho ny helodrainy! Tsia; fa ny tenan'ireny ihany no aoka hovaliany, mba hahalalany.

²⁰Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.

²⁰Aoka ny masony ihany no hahita ny loza manjo azy, ary aoka ny tenany ihany no hisotro ny fahatezeran'ny Tsitoha.

²¹Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?

²¹Fa mampaninona azy moa ny amin'ny taranany mandimby azy, raha tapaka ny isan'ny androny?

²²»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»

²²Moa Andriamanitra va no hampianarim-pahalalana, nefa Izy no mitsara ny any an-danitra aza? [Heb. avo]

²³Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;

²³Maty ny anankiray, raha tsy mbola mihena ny fahatanjahany, sady miadana tokoa ka tsy manana ahiahy;

²⁴hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.

²⁴Feno ronono ny fitoeran-drononony, ary vonton-tsoka ny taolany.[Na: Manotraka ny kibony]

²⁵Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.

²⁵Ary ny anankiray maty amin'ny fahorian'ny fanahiny kosa ka tsy mba nanandrana soa akory.

²⁶Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.

²⁶Samy mandry ao amin'ny vovoka izy roa tonta, ka feno olitra ny tenany.

²⁷Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.

²⁷Indro, fantatro ny hevitrareo sy ny saim-petsy amelezanareo ahy;

²⁸I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»

²⁸Fa hoy ianareo: Aiza ny tranon'ny mpitohatoha? Ary aiza ny lay fitoeran'ny ratsy fanahy? [Na: Manotraka ny kibony]

²⁹Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:

²⁹Kanefa tsy mba nanontany tamin'ny mpandeha amin'ny tany lavitra va ianareo? Ary tsy heverinareo va ny zava-mahagaga, ambaran'Ireo hoe: [Heb. famantarana]

³⁰att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?

³⁰Amin'ny andro hahitan-doza dia voaaro ihany ny ratsy fanahy, ary amin'ny andro fahatezerana dia enti-miala izy?

³¹Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?

³¹Iza no hanambara ny lalany eo anatrehany? Ary raha misy zavatra nataony, iza no sahy hamaly azy? [Na: Azy]

³²Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.

³²Ary ho entina ho eny an-tany fandevonana izy ka mbola hitazana ao am-pasana;[Na: mbola misy miambina]

³³Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.

³³Ho mamy aminy ny bainga any an-dohasaha, ary ny olona rehetra hanaraka azy, toy ny nandehanan'ny maro tany alohany.Endrey! ity ianareo mba mampionona ahy foana! Ary ny famalianareo anefa, raha voasana tsara, dia lainga ihany!

³⁴Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.

³⁴Endrey! ity ianareo mba mampionona ahy foana! Ary ny famalianareo anefa, raha voasana tsara, dia lainga ihany!