1Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
1¶ Ko nga whakatauki a Horomona tama a Rawiri, kingi o Iharaira;
2Av dem kan man lära vishet och tukt,
2E mohiotia ai te whakaaro nui, te ako; e kitea ai nga kupu o te matauranga;
3så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
3E riro mai ai te ako a te ngakau mahara, te tika, te whakawa, te mea ano e rite ana;
4De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
4Hei hoatu i te ngakau tupato ki nga kuware, i te matauranga, i te ngarahu pai ki te taitamariki;
5Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
5Kia whakarongo ai te tangata whakaaro nui, kia nui ake ai tona mohio; kia whiwhi ai te tangata tupato ki nga whakaaro mohio:
6Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
6E mohio ai ia ki te whakatauki, ki te kupu whakarite, ki nga kupu a nga whakaaro nui, ki a ratou korero whakapeka.
7HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
7¶ Ko te wehi ki a Ihowa te timatanga o te matauranga; e whakahawea ana te whakaarokore ki te whakaaro nui, ki te ako.
8Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
8Whakarongo, e taku tama, ki te ako a tou papa, kaua hoki e whakarerea te ture a tou whaea;
9Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
9Ka waiho hoki ena hei pare ataahua mo tou matenga, hei mekameka whakapaipai mo tou kaki.
10Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
10¶ E taku tama, ki te whakawaia koe e te hunga hara, kaua e whakaae.
11Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
11Ki te mea ratou, Tatou ka haere, ka whakapapa atu, ka whakaheke toto; kia whanga puku tatou, he mea takekore, mo te tangata harakore:
12såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;
12Horomia oratia ratou e tatou, peratia me ta te rua tupapaku; ka riro tinana ratou, ka pera me te hunga e heke atu ana ki te poka:
13allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
13Ka kitea e tatou nga taonga utu nui katoa, ka whakakiia o tatou whare ki ta tatou e pahua ai:
14dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
14Maka mai tou wahi ki roto ki to matou; kia kotahi te putea ma tatou katoa.
15då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
15E taku tama, kaua e haere tahi i te ara me ratou; kaiponuhia tou waewae i to ratou huarahi;
16ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
16E rere ana hoki o ratou waewae ki te kino, e hohoro ana ratou ki te whakaheke toto.
17Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
17He maumau hoki te hora o te kupenga ki te tirohanga a tetahi manu.
18Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
18Ko ratou, he whakaheke i o ratou toto ano i whakapapa ai ratou; he whakamate i a ratou ano i piri ai ratou.
19Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
19Ka pena nga huarahi o te hunga apo taonga; ko te ora ano o ona rangatira e tangohia.
20Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
20¶ E hamama ana te whakaaro nui i te huarahi; e puaki ana tona reo i nga waharoa;
21I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
21E karanga ana ia i te tino wahi whakaminenga; i te wahi tuwhera o nga kuwaha, i roto i te pa, e puaki ana ana kupu;
22Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
22E te hunga kuware, kia pehea ake te roa o to koutou aroha ki te kuwaretanga? O te hiahia ranei o te hunga whakahi ki to ratou whakahi? O te whakakino ranei a te hunga wairangi ki te matauranga?
23Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
23Tahuri mai ki taku ako: na ka ringihia e ahau toku wairua ki a koutou, ka whakaaturia aku kupu ki a koutou.
24Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
24I karanga atu hoki ahau, heoi kihai koutou i pai mai; i totoro atu toku ringa, a kihai tetahi i whai whakaaro mai;
25eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
25Heoi whakakahoretia iho e koutou toku whakaaro katoa, kihai hoki i aro ki taku ako:
26därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
26Mo reira ka kata ahau i te ra o to koutou aitua; ka tawai ina pa te pawera ki a koutou.
27ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
27Ina tae mai to koutou pawera ano he tupuhi, a ka pa mai to koutou aitua ano he paroro; ina tae mai te pouri me te ngakau mamae ki a koutou.
28Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
28Ko reira ratou karanga ai ki ahau, a e kore ahau e whakahoki kupu atu; ka rapu nui ratou i ahau, otiia e kore ahau e kitea e ratou:
29Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
29Mo ratou i kino ki te matauranga; kihai hoki i whiriwhiria e ratou te wehi ki a Ihowa;
30ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
30Kihai i aro mai ki oku whakaaro; whakahawea ana ratou ki taku kupu riri katoa.
31därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
31Na reira ka kai ratou i nga hua o to ratou nei ara, ka whakakiia ano hoki ki nga mea i titoa e ratou.
32Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
32Ko te tahuritanga atu hoki o nga kuware hei patu i a ratou; ko te ngakau warea ano hoki o nga wairangi hei huna i a ratou.
33Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
33Ko te tangata ia e rongo ana ki ahau, ka au tona noho, ka tea hoki i te wehi ki te kino.