¹Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.

¹¶ Ma te kupu ngawari e kaupare te riri; ma te kupu taimaha ia e whakaoho te riri.

²De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.

²¶ Ko te arero o te tangata whakaaro nui e whakahua tika ana i te matauranga: e whakapuaki ana ia te mangai o nga kuware i te wairangi.

³HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.

³¶ Kei nga wahi katoa nga kanohi o Ihowa, e titiro ana ki te hunga kino, ki te hunga pai.

⁴En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.

⁴¶ Ko te arero reka he rakau no te ora; tena ki te wanoke a roto he wawahi wairua.

⁵Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.

⁵¶ E whakahawea ana te wairangi ki te papaki a tona papa; ko te tangata ia e mahara ana ki te ako ka mohio ki te tupato.

⁶Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.

⁶¶ He nui te taonga kei te whare o te tangata tika; he raruraru ia kei roto i nga mea hua ki te tangata kino.

⁷De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.

⁷¶ E ruia ana te matauranga e nga ngutu o nga whakaaro nui: kahore ia he pena a te ngakau o nga kuware.

⁸De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.

⁸¶ He mea whakarihariha ki a Ihowa te whakahere a te hunga kino: engari e manako ana ia ki te inoi a te hunga tika.

⁹En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.

⁹¶ He mea whakarihariha ki a Ihowa te huarahi o te tangata kino: ko te tangata ia e whai ana i te tika tana e aroha ai.

¹⁰Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.

¹⁰¶ He kino te papaki ki te tangata e whakarere ana i te ara; a, ko te tangata e kino ana ki te ako, ka mate.

¹¹Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan!

¹¹¶ Kei te aroaro o Ihowa te reinga me te whakangaromanga; engari rawa hoki nga ngakau o nga tama a te tangata.

¹²Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.

¹²¶ E kore te tangata whakahi e aroha ki te kaipapaki; e kore hoki e haere ki te hunga whakaaro nui.

¹³Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.

¹³¶ Ma te koa o te ngakau ka pai ai te mata: ma te pouri ia o te ngakau ka maru ai te wairua.

¹⁴Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.

¹⁴¶ E rapu ana te ngakau mohio i te matauranga; ko te kuware ia ta te mangai o nga wairangi e kai ai.

¹⁵Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.

¹⁵¶ He kino nga ra katoa o te hunga pouri; he hakari tonu ta te tangata i te ngakau marama.

¹⁶Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.

¹⁶¶ He pai ke te iti i kinakitia ki te wehi ki a Ihowa, i te nui taonga i kinakitia ki te raruraru.

¹⁷Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.

¹⁷He pai ake te tina puwha ko te aroha hei kinaki, i te kau whangai e kinakitia ana ki te mauahara.

¹⁸En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.

¹⁸¶ He whakaoho tautohe ta te tangata pukuriri: he pehi pakanga ia ta te tangata manawanui.

¹⁹Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.

¹⁹¶ Ko te ara o te tangata mangere, ano he taiepa tataramoa; he ara nui ia to te tangata tika.

²⁰En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.

²⁰¶ He tama whakaaro nui, ka koa te papa: tena ko te tama kuware, he whakahawea ki tona whaea.

²¹I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.

²¹¶ Ki te tangata maharakore he mea whakahari te wairangi; he tika ia te haere a te tangata matau.

²²Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.

²²¶ Ki te kahore he runanga, ka pororaru nga tikanga: ma te tokomaha ia o nga kaiwhakatakoto whakaaro ka mau ai.

²³En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.

²³¶ Kei ta tona mangai i whakahoki ai he koa mo te tangata: ko te kupu i te wa i tika ai, ano te pai!

²⁴Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere.

²⁴¶ Ki te tangata whakaaro nui e ahu whakarunga ana te ara ki te ora, he mea kia mahue ai i a ia te reinga o raro.

²⁵Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.

²⁵¶ Ka hutia ake e Ihowa te whare o te tangata whakakake: engari ka whakapumautia e ia te rohe o te pouaru.

²⁶För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.

²⁶¶ He mea whakarihariha ki a Ihowa nga whakaaro nanakia; he mea kohakore ia nga kupu ahuareka.

²⁷Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.

²⁷¶ Ko te tangata apo taonga, raruraru ana i a ia tona whare; ka ora ia te tangata e kino ana ki nga mea homai noa.

²⁸Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.

²⁸¶ Ko te ngakau o te tangata tika e ata whakaaro ana ki te kupu hei whakahokinga; ko te mangai ia o te tangata kino e tahoro ana i nga mea kikino.

²⁹HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.

²⁹¶ E matara ana a Ihowa i te hunga kino: otiia e rongo ana ia ki te inoi a te hunga tika.

³⁰En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.

³⁰¶ Ma te marama o nga kanohi ka koa ai te ngakau: a ma te rongo pai ka momona ai nga wheua.

³¹Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.

³¹¶ Ko te taringa e whakarongo ana ki te whakatupato e ora ai, ka noho i waenga i te hunga whakaaro nui.

³²Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.

³²¶ Ko te tangata e whakakahore ana ki te papaki, e whakahawea ana ki tona wairua; engari ko te tangata e rongo ana ki te ako, ka whiwhi ki te ngakau mahara.

³³HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.

³³¶ Ko te wehi ki a Ihowa te ako o te whakaaro nui; ko te ngakau whakaiti hoki e haere ana i mua i te honore.